Tillväxtverket

Konsekvenser för konsumenter

Individer och hushåll påverkas ofta av regler i sin roll som konsumenter. I detta avsnitt får du hjälp med hur du kan analysera sådana effekter.

Konsumenter påverkas särskilt av regler som avser produktsäkerhet, handel, konkurrens, finansiella tjänster, transport, digital – och telekominfrastruktur (mobil och fast telefoni, tv och internet) och energi. Regler som berör företag påverkar ofta även konsumenter, antingen direkt eller indirekt. Konsumenter kan gynnas eller missgynnas, till exempel genom förbättrat eller försämrat konsumentskydd, höjda eller sänkta priser, större eller mindre urval, eller höjd eller sänkt kvalitet på produkter.

Det här bör du göra

  • Fastställ om konsumenter kan påverkas.
  • Analysera hur konsumenter påverkas.

Såhär kan du resonera

Utgå ifrån konsumtionens tre faser

Konsumtion består av tre huvudsakliga faser:

  1. Införskaffning (kan vara ett köp, arv, lån, utbyte osv).
  2. Användning
  3. Avyttring.

Med konsumtionens tre faser som utgångspunkt kan du sedan avgöra om konsumenter påverkas samt varför och på vilket sätt.

Påverkas konsumenter?

För att avgöra om ett förslag kan påverka konsumenter kan följande frågor vara till hjälp. Påverkar förslaget:

  • Konsumenters tillgång till en vara eller tjänst på marknaden?
  • Prissättning, kvalitet, tillgänglighet eller valmöjligheter för konsumenter?
  • Konsumentinformation, kunskap, tillit eller konsumentskydd?
  • Säkerheten eller hållbarheten av konsumentprodukter?
  • Särskilt sårbara konsumentgrupper, till exempel personer som på grund av sin socioekonomiska tillhörighet, mentala eller fysiska förutsättningar, ålder eller av andra anledningar kan anses vara särskilt sårbara.

Hur påverkas konsumenter?

Följande frågor kan vara till hjälp både när du fastställer om och vilket problem som behöver lösas (läs mer i avsnittet om Problem- och målformulering) och när du analyserar hur konsumenter kan påverkas av olika faktorer. Handlar det till exempel om:

Företagens beteende?

  • Förekommer det bedrägerier, vilseledande eller missvisande beteende?
  • Påverkas konsumenter negativt av orättvisa kontrakt, prisdiskriminering eller annat samvetslöst beteende?
  • Är problemet en följd av otillräcklig konkurrens eller skadligt företagsbeteende, såsom kartellbildning?

Informationsproblem?

  • Rör det sig om för lite eller för mycket information? Är informationen som finns tillgänglig för komplicerad?
  • Finns det hinder för företagen att förmedla produkternas egenskaper och kvaliteter (som till exempel kan vara fallet med upplevelseprodukter, trovärdighetsprodukter och framväxande tekniker)?

Beteenderelaterade problem?

Finns det några beteenderelaterade problem i form av partiskhet, som till exempel:

  • Fattar konsumenter snabba inköpsbeslut eller eliminerar överlägsna alternativ till följd av för många valmöjligheter eller komplexiteten i att jämföra alternativ?
  • Tar konsumenter på sig för höga skulder till följd av att de värderar konsumtion idag för högt, baserat på en alldeles för optimistisk förväntan av framtida intäkter?
  • Förlitar sig konsumenterna på förinställda värden eller inramning, alltså låter sig påverkas av sättet som ett alternativ presenteras för dem (till exempel ”95% fettfri” kontra ”5% fett”).
Läs mer om detta under rubriken Några ord om beteendeekonomi.

Regelmisslyckanden?

  • Uppstår problemet till följd av otillräcklig kunskap hos till exempel branschen eller myndigheter om befintliga regelverk, otillräcklig tillämpning av regler eller otillräcklig tillgång till, eller kunskap om, formella och informella upprättelsemekanismer?
  • Utgörs problemet av en externalitet som påverkar individer negativt i deras roll som konsumenter? Som till exempel telefonmarknadsföring eller spam.

Slutligen, gynnas konsumenter av förslaget eller medför förslaget en förändring på konsumenternas bekostnad?

Mycket av informationen i detta avsnitt kommer från Europa Kommissionens Better regulation toolbox, avsnitt #32. Läs mer från toolboxen härlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Några ord om beteendeekonomi

Ekonomisk teori utgår ifrån att människor fattar rationella beslut, det vill säga att vi väger tillgängliga alternativ mot varandra och väljer det som ger maximal nytta. Så är dock inte alltid fallet i verkligheten. Beteendeekonomi utgår istället ifrån hur människor fattar beslut på riktigt och baseras på observationer snarare än antaganden. Forskning inom området visar att det finns en rad faktorer som påverkar människors förmåga att fatta rationella beslut.

Enligt beteendeekonomisk teori kan beslutsfattare med hjälp av kunskap om människors beteendemönster och med så kallad nudging hjälpa människor att göra val som är bra eller fördelaktiga för individen själv och samhället i stort. Generellt kan beslutsfattare använda nudging på två sätt:

  1. För att motverka effekterna av andra aktörers strategier, som till exempel företag, genom att undermedvetet påverka människors beteende och därmed minska icke-önskvärt beteende (till exempel konsumtion ohälsosamma livsmedel)
  2. För att främja vissa beteenden och därmed öka beteenden som anses önskvärda (till exempel konsumtion av hälsosamma livsmedel).
Läs gärna mer om nudging i Naturvårdsverkets rapport Nudging – Ett verktyg för hållbara beteenden?länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster Och läs mer om hur beteendemönster kan inkorporeras i policy design på OECDs hemsida.länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster


Behandling av personuppgifter
Om du fyller i din e-postadress sparas den hos Tillväxtverket, och det är vi som ansvarar för denna uppgift. Vi sparar e-postadressen endast för att kunna svara dig om du har en fråga. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter på tillvaxtverket.se/personuppgifter.