Tillväxtverket

EU-rätt och annan internationell rätt

Som regelgivare ansvarar du för att EU-rätt och annan internationell rätt följs och tillämpas på ett korrekt sätt. Det gäller vid förslag till nya eller ändrade regler, oavsett om de föranleds av en EU-rättsakt, ett internationellt avtal eller om det handlar om ett helt nationellt regelförslag.

Om ett förslag strider mot EU-rätt får det enligt EU-fördraget inte genomföras. Sveriges medlemskap i EU ställer alltså vissa krav på utformningen av nationella regler.

Om det här avsnittet

EU-rätt och annan internationell rätt har inte samma rättsliga status, men när det gäller hur förslag till nya eller ändrade regler som berörs av EU- rätt eller annan internationell rätt ska konsekvensutredas, finns det generellt sett inga skillnader. Därför har vi valt att beskriva vad din konsekvensutredning ska innehålla i ett och samma avsnitt.

I det här avsnittet beskriver vi vad du bör tänka på när du ska redovisa hur förslaget förhåller sig till EU-rätt eller annan internationell rätt. I den första delen beskriver vi vad du ska göra och hur du kan tänka och resonera. Vi visar också exempel på hur andra har redovisat och som du förhoppningsvis kan få hjälp av när du ska formulera dig. Sist finns information och länkar till Kommerskollegiums webbplatser som kan vara bra att titta på i de fall ditt förslag innehåller nya eller ändrade tekniska regler, krav på tjänsteverksamhet eller på annat sätt kan påverka EU:s inre marknad.

Det här ska du göra

  • Redovisa om och i så fall i vilket utsträckning förslaget följer av EU-rätt eller annan internationell rätt.
  • Om förslaget inte följer av EU-rätt eller annan internationell rätt, ange detta i konsekvensutredningen.
  • Om förslaget följer av EU-rätt eller annan internationell rätt, redovisa om och i vilken utsträckning det finns utrymme för nationella särbestämmelser.
  • Om det inte finns utrymme, ange detta i konsekvensutredningen.
  • Om utrymme finns, redovisa och motivera på vilket sätt du tänker använda dig av möjligheten att införa nationella särbestämmelser eller om du avstår.
  • Beskriv vilka bestämmelser som faller inom detta utrymme och hur de förhåller sig till eventuella minimiregler inom EU-rätt eller annan internationell rätt.

Så här kan du resonera

Om förslaget följer av EU-rätt och/eller annan internationell rätt

Om förslaget avser ett område där det finns EU-rätt eller annan internationell rätt ska överensstämmelsen redovisas. Det räcker här inte med att svara ”ja” på om det finns en beröring med EU-rätt eller annan internationell rätt. Du ska istället redovisa i vilka delar av förslaget och på vilket sätt EU-rätt eller annan internationell rätt berörs eller genomförs samt om och i vilken utsträckning det finns utrymme som finns för nationella särbestämmelser. Ange vilka rättsakter och artiklar som berörs och redovisa överensstämmelsen med dessa i detalj.

Om förslaget inte följer av EU-rätt eller annan internationell rätt

Om förslaget däremot avser ett område som inte är reglerat på EU-nivå eller inom annan internationell rätt, ska du redovisa det. Tänk på att du även måste redovisa detta vid förslag där det för dig kan vara uppenbart att det saknas EU-rätt eller annan internationell rätt. Detta är viktigt eftersom det inte är säkert att läsaren känner till vad som är reglerat internationellt.

Även nationell reglering som inte härrör från en EU-rättsakt måste vara förenlig med EU-rätten och dess regler om fri rörlighet.

  • Kan de regler som föreslås vara diskriminerande mot personer eller företag från andra medlemsstater, eller på annat sätt begränsa den fria rörligheten inom EU?
  • Kan reglerna i så fall motiveras utifrån enligt EU-rätten legitima skyddsintressen såsom skyddet för människors liv och hälsa, miljö- eller konsumentskydd?
  • Om ett sådant skyddsintresse finns, är kravet proportionerligt, det vill säga har det minst restriktiva alternativet för den fria rörligheten valts för att uppnå detta skyddsintresse?

Undvik att bara konstatera att förslaget överensstämmer med Sveriges förpliktelser som medlem i EU eller liknande. Du ska istället tala om att det område som förslaget avser inte är reglerat i EU-rätt eller annan internationell rätt.

Om förslaget följer av EU-rätt eller annan internationell rätt och det finns nationellt handlingsutrymme

Ofta ger exempelvis EU-direktiv medlemsstaterna visst utrymme att själva utforma de nationella regler som genomför direktivet. Om det nationella handlingsutrymmet utnyttjas och regelförslaget till exempel går utöver eventuella minimiregler, ska du ange på vilket sätt och varför. Motivera på vilket sätt reglerna är förenliga med EU-rätten (se punkterna ovan). Redovisa även konsekvenserna av den reglering som går utöver EU-rätten. Tänk särskilt på om det finns konkurrensmässiga effekter för företag och redovisa dem helst under en särskild rubrik i konsekvensutredningen.

Du ska också ange om du väljer att inte utnyttja möjligheten till att föreslå nationell särreglering och varför du avstår. Om det finns konkurrensmässiga skäl, redovisa detta helst under särskild rubrik för konkurrensvillkor.

Observera att det inte enbart är vid genomförande av EU-direktiv som det kan finnas nationellt handlingsutrymme. Ibland kan detta även vara fallet vid exempelvis EU-förordningar, även om det fortfarande är mindre vanligt.

Exempel på hur du kan formulera dig när ett nationellt handlingsutrymme används:

"De föreslagna reglerna (i remissen) innebär en precisering av EU:s direktiv 90/269/EEG om minimikrav för hälsa och säkerhet vid manuell hantering av laster där det finns risk för att arbetstagare drabbas av skador. Preciseringen avser krav på undersökning och riskbedömning som går utöver direktivets regler, men är i överensstämmelse med ramdirektivets artikel 1.3. Argument för detta, liksom konsekvenserna av de föreslagna reglerna, redovisas i avsnitt x."

Det samma gäller vid internationella avtal. Vid sådana avtal är det också viktigt att uppge om EU har ratificerat avtalet och vilken roll och vilket utrymme som lämnas till EU-medlemsstaterna.

Exempel på hur du kan formulera dig:

"Som konstaterats i kapitel x har EU kompetens inom vissa områden som regleras i konventionen och protokollet. Detta innebär att Sverige, liksom övriga EU-medlemsstater, har varit förhindrade att tillträda överenskommelserna innan EU tillträtt, något som skedde år 2009, varefter det stått Sverige fritt att tillträda. Med hänsyn till EU:s kompetens kan Sverige inte avge samtliga möjliga förklaringar till konventionen och protokollet. Detta har beaktats i utredningens förslag i fråga om vilka förklaringar som Sverige bör avge vid ett tillträde och utredningens förslag överensstämmer således med EU-rätten. I betänkandets kapitel x redovisas på vilka områden EU har exklusiv kompetens respektive de områden där Sverige lämnar förklaringar."

Om nationellt handlingsutrymme saknas

När det inte finns något utrymme för nationella särbestämmelser, utan förslaget genomför exakt det som föreskrivs i EU-rätt eller en internationell rättsakt, ska du redovisa det. Det ska framgå i vilka delar av förslaget det gäller eller om det gäller för hela förslaget. Det räcker här inte med att ange att det handlar om en EU-förordning, ett fullharmoniseringsdirektiv, ett genomförandedirektiv från EU-kommissionen eller liknande, där du kan anta att läsaren vet att det saknas handlingsutrymme. Ange istället tydligt att reglerna följer direkt av överordnad EU-rätt eller annan internationell rätt (rättsakterna ska anges) och att nationellt handlingsutrymme därför saknas.

Exempel på hur du kan formulera dig när nationellt utrymme saknas vid EU-direktiv:

"Förslaget i remissen följer direkt av xx/xxx/EU som är ett så kallat fullharmoniseringsdirektiv, där det helt saknas utrymme för nationella särbestämmelser. Förslaget är därför till sakinnehållet utformat så att det följer direktivets lydelse i allt väsentligt. Förslaget innebär därmed ett genomförande av EU-direktivet. Några nationella särbestämmelser föreslås inte."

Om EU-rätt eller annan internationell rätt begränsar valet av alternativa lösningar

I den del av konsekvensutredningen som beskriver vilka alternativa lösningar som övervägts, bör du redovisa om EU-rätt och annan internationell rätt begränsar möjligheterna till alternativa lösningar. Redovisa på vilket sätt och vilka delar av

EU-rätt eller internationell rätt som begränsar.

Läs mer här om alternativa lösningar hos Kommerskollegium.

Anmälningsplikt för tekniska regler och krav på tjänsteverksamhet m.m.

Om de föreslagna reglerna utgör en teknisk föreskrift, det vill säga exempelvis innehåller krav på produkters egenskaper, förpackning, märkning och villkor för användning, kan dessa krav anses vara anmälningspliktiga till Europeiska kommissionen enligt förordning (1994:2029) om tekniska regler, samt till TBT-sekretariatet enligt TBT-avtalet.

Läs mer hos Kommerskollegium om vad som gäller vid tekniska regler.länk till annan webbplats

Läs mer om anmälan till Europeiska kommissionen i Kommerskollegiums länk till annan webbplats

Informationsguide: Anmälningsproceduren för tekniska föreskrifter och e-tjänsterlänk till annan webbplats.

Om de föreslagna reglerna innehåller krav som berör tjänsteverksamhet kan det medföra anmälningsplikt enligt 2 § förordningen om tjänster på den inre marknaden (2009:1078). Anmälningsplikten omfattar krav som ställs för att överhuvudtaget få utöva en viss tjänsteverksamhet (till exempel. krav på tillstånd eller registrering), eller krav som ställs på den verksamhet som sedan bedrivs (till exempel krav gällande tjänstens utövande, dokumentation eller egenkontrollprogram). Regler som berör tjänsteverksamhet, i synnerhet nya eller ändrade tillståndskrav eller villkor för att erhålla dessa, kan dessutom medföra att den så kallade kontaktpunkten för tjänster behöver uppdateras. Detta sker genom att informera Tillväxverket enligt 6§ i nämnda förordning.

Läs mer hos Kommerskollegium om vad som gäller vid regelgivning om tjänster på den inre marknaden.länk till annan webbplats

Om de föreslagna reglerna innehåller krav på viss utbildning för att få utöva en verksamhet kan den regelgivande myndigheten behöva underrätta Universitets- och Högskolerådet om detta enligt 9 kap. 4 § förordningen om erkännande av yrkeskvalifikationer (2016:157).

Mer läsning om förslag som rör EU:s inre marknad

Kommerskollegium ger stöd i EU-rätt till regeringen och myndigheter samt granskar myndigheters förslag till nya nationella varu- och tjänsteregler och deras beslut att stoppa varor på den inre marknaden.

Kommerskollegium har tagit fram guider för tillämpningen av EU-rätten om den inre marknaden som kan vara till hjälp om förslaget har kopplingar till detta område. De två publikationerna Inremarknadsguide för myndigheter och Inremarknadsguide för kommuner sammanfattar de skyldigheter och ansvar alla svenska myndigheter har när det gäller att tillämpa EU-rätten som reglerar den fria rörligheten på EU:s inre marknad.

Läs mer på kommerskollegiums webbplatslänk till annan webbplats.

Kommerskollegium har tagit fram EU-rättstest som kan vara till hjälp för att avgöra om till exempel ett föreskriftsförslag är förenligt med EU-rätten. Du når testet via denna länk.länk till annan webbplats