Tillväxtverket

Problem- och målformulering

Problem- och målformuleringen utgör grunden för din konsekvensutredning. Att beskriva problemet handlar om att motivera varför det nya förslaget till reglering tas fram.

Dessutom ger problem- och målformuleringen vägledning i hur omfattande konsekvensutredningen bör vara och ökar förståelsen för ingripandet. Hand i hand med problembeskrivningen går målformuleringen, alltså vad regleringen ska uppnå.

Det här behöver du göra

Ju mer specifik beskrivningen av problemet och det eftersträvade målet är, desto tydligare framgår de åtgärder som skulle kunna uppnå målet. Problem- och målformuleringen bör som regel innehålla svar på följande frågor:

  • Vad är problemet?
  • Varför är det ett problem?
  • Vad är orsaken till problemet?
  • Hur omfattande är problemet?
  • Vad är målet?

Problem- och målbeskrivningen kan påverkas av det aktuella utredningsuppdraget och dess utformning. Uppdraget kan begränsa utredningens handlingsutrymme, till exempel om målet redan är fastlagt och utredningens syfte är att tala om hur målet ska nås. Detta bör framgå i konsekvensutredningen. För mer information, läs nedan om Problemformuleringens omfattning.

Att tänka på

Tidigt samråd

Redogör för omfattningen av problemet, inklusive vem, vad eller vilka som berörs och på vilket sätt. Att i detta skede stämma av med berörda aktörer och inhämta deras tankar om problemet och eventuella lösningar kan vara till stor hjälp vid utformningen av det slutgiltiga förslaget. Läs mer här om samråd med berörda aktörer.

Nollalternativet

Beskriv även hur situationen kan komma att utvecklas om inga åtgärder vidtas, det så kallade nollalternativet. Till exempel, förväntas problemet kvarstå i samma utsträckning som tidigare? Eller förväntas problemet minska eller öka i omfattning? Läs mer här om att utreda nollalternativet.

Finns det några motstridiga intressen?

Motstridiga intressen kan resultera i målkonflikter. Det kan innebära att arbetet med att nå ett uppsatt mål kan inverka negativt på möjligheterna att nå ett annat befintligt mål.

Undersök därför om detta skulle kunna inträffa, vilka konflikterna är och hur de kommer att hanteras. Om det anses vara motiverat att ett intresse prioriteras framför ett annat ska detta framgå.

Var tydlig med källorna

Redogör för på vilka grunder du drar slutsatser kring problemet, inklusive information om efterforskningar, vilka kontakter du har tagit och vilka andra informationskällor som har använts.

Måluppfyllelse

En avvägning kan behöva göras mellan graden av måluppfyllelse och kostnad. Det kan exempelvis vara motiverat att godta en lägre grad av måluppfyllelse till en lägre total samhällskostnad.

Tänk på utvärderingen av förslaget

Kvantifiera både problemet och målet om det är möjligt. Detta gör det enklare att bedöma om regleringen har uppnått sitt syfte och har åtgärdat problemet vid utvärderingen av regeln.

Problemformuleringens omfattning

Utgångspunkten är att så utförligt som möjligt redogöra för vad problemet är, varför det är ett problem och problemets orsak. Problemformuleringens omfattning kan dock påverkas av faktorer som begränsar utredningens handlingsutrymme att självständigt utforma förslaget. Det kan bland annat påverkas av om ditt förslag:

  • följer av EU-rätt eller annan internationell rätt
  • styrs av överordnad nationell lagstiftning, eller
  • är en beställd utredning.

Följer förslaget av EU-rätt eller annan internationell rätt?

Om förslaget följer av EU-rätt eller annan internationell rätt kan det räcka att i problembeskrivningen kort redogöra för bakgrunden till det problem som identifierats och syftet med ingripandet enligt rättsakterna.

Om det finns nationellt handlingsutrymme och möjligheter att självständigt utforma förslaget behövs en mer utförlig problembeskrivning. Till exempel, om det svenska förslaget på något sätt går utöver den miniminivå som krävs enligt EU ska syftet med det nationella tillägget framgå. Motivera varför svenska förhållanden kräver ytterligare åtgärder.

Är förslaget styrt av överordnad lag eller förordning?

Om bakgrunden till förslaget är att ta fram mer detaljerade föreskrifter om hur överordnad rätt ska tillämpas bör följande framgå i konsekvensutredningen:

  • Bakgrunden till den överordnade lagstiftningen.
  • Varför det är ett problem om detaljreglering uteblir.

Utförare av en beställning?

Om bakgrunden till utredningen är en beställning, vilket till exempel är fallet vid myndighetsrapporter, kan uppdraget begränsa utredningen. Notera då att uppdragsbeskrivningen inte nödvändigtvis är densamma som problembeskrivningen. Det kan finnas ett bakomliggande problem. Det kan också vara så att beställningen är specifik och inte ger utrymme för att utförligt utreda problemet eller se över olika lösningar. Ange detta i konsekvensutredningen för att tydliggöra vilket utrymme utredningen har.

 

Förenklat exempel på problembeskrivning

Vad är problemet?

Vissa storstadskommuner har problem med att uppnå kraven för luftkvalitet. Utsläppen av kväveoxider behöver minska.

Varför är det ett problem?

Luftföroreningar orsakar skador på människors hälsa, växtlighet och kulturvärden. Det leder till hälsoeffekter och därmed samhällskostnader.

Vad är orsaken till problemet?

Kommunerna har inte tillräckligt med verktyg för att hantera problemet med luftkvalitet.

Målformulering

Kommunerna ska få ytterligare möjligheter att hantera problematiken med luftkvalitet. I förlängningen ska det bidra till bättre luftkvalitet, minskad ohälsa och en attraktivare stadsmiljö för medborgare.



Behandling av personuppgifter
Om du fyller i din e-postadress sparas den hos Tillväxtverket, och det är vi som ansvarar för denna uppgift. Vi sparar e-postadressen endast för att kunna svara dig om du har en fråga. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter på tillvaxtverket.se/personuppgifter.