Tillväxtverket

Effekter av betydelse för företag

När du redovisar ett förslags effekter på berörda företag behöver du bedöma hur pass betydande dessa effekter är. Bedömningen av effekternas betydelse ligger därefter till grund för beslutet om hur omfattande din konsekvensutredning behöver vara.

Rättslig ram

En konsekvensutredning ska göras i den omfattning som behövs i det enskilda fallet enligt 4 § i förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning (2007:1244)länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster, här förkortad KUF.

Om regleringen kan få effekter av betydelse för företags arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga eller villkor i övrigt ska konsekvensutredningen, utöver vad som följer av 6 § KUF och i den omfattning som är möjlig, innehålla en beskrivning enligt 7 § KUF.

Tänk på att även om du bedömer att en utredning enligt 7 § KUF inte behöver göras är det ändå oftast nödvändigt att göra en fördjupad konsekvensutredning för att just kunna avgöra hur betydande förslagets effekter är för dem som berörs, särskilt när det gäller de kostnadsmässiga konsekvenserna.

Detta ska du göra

Ta hjälp av branschorganisationer

Ett tidigt samråd med branschorganisationer och företag är ett sätt att få värdefull och kompletterande kunskap om effekter av det förslag som du som regelgivare förordar. Sådan kunskap kan vara till stor hjälp i bedömningen av hur omfattande en konsekvensutredning behöver vara. Det kan också ge dig kompletterande information om problemets omfattning, det vill säga det problem som ditt förslag ska åtgärda.

Ett samråd tidigt i processen, kan dessutom medföra att utformningen av en reglering kan justeras och bidra till att reglerna blir mer ändamålsenliga.

Ett tidigt samråd kan också ge uppslag till alternativa lösningar, men även bekräfta preliminära slutsatser. Läs mer om samråd med berörda aktörer.

Motivera bedömningen

Om du kommer fram till slutsatsen att förslaget inte behöver konsekvensutredas enligt 7 § KUF ska du redovisa och motivera detta. Det räcker inte med att bara konstatera att exempelvis kostnaderna inte bedöms vara av betydande karaktär för berörda företag. Du ska istället ange varför du har dragit den slutsatsen utifrån företagskollektivets antal, storlek och bransch, utifrån eventuell konkurrenspåverkan eller avsaknad av sådan och så vidare.

Motiveringen bör om möjligt även utgå från en beräkning och en kvalitativ bedömning av förslagets kostnadsmässiga effekter som redovisas i konsekvensutredningen.

Så här kan du resonera

Här är några exempel på frågeställningar som du kan utgå från i din bedömning:

Ytterligare hjälp i bedömningen finns även här i Tillväxtverkets Smart start.länk till annan webbplats

Alla kostnadsmässiga förändringar räknas

Tänk på att beakta både kostnadsminskningar och kostnadsökningar. Det är ett vanligt missförstånd att författningsförslag som medför kostnadsminskningar inte behöver utredas. Så är alltså inte fallet. Alla kostnadsförändringar ska beaktas.

Handlar det om stora eller små belopp?

Regelgivare kan ha olika uppfattningar om vad som är betydande kostnadsmässiga förändringar. Uppfattningarna är delvis relaterade till den eller de företagsbranscher som författningsförslagen oftast vänder sig till. Föreskrifter inom exempelvis området för finansmarknaden behandlar oftast mycket stora kostnadsmässiga belopp riktade till banker och finansinstitut med flera, medan föreskrifter inom området för vårt kulturarv i allmänhet avser betydligt mindre belopp. Inom båda områden finns dock förslag som ofta föranleder en fördjupad konsekvensutredning enligt 7§ KUF. Beloppens storlek har därför inte alltid en avgörande betydelse. Du måste således också relatera beloppsstorleken till det företagskollektiv som förslaget träffar, liksom dess olika förutsättningar att klara av de kostnadsmässiga effekterna.

Tänk på företagens antal, storlek och bransch

När du ska bedöma om de kostnadsmässiga förändringarna är betydande måste du, utöver beloppens storlek, också fundera över vilka företag som påverkas, det vill säga om kostnaderna påverkar små, medelstora eller stora företag och hur många företag som kommer att beröras.

Det är också viktigt att titta på de branscher som berörs och till exempel fundera över om kostnaderna berör en särskilt utsatt bransch, som med förslaget kommer att påverkas på ett eventuellt avgörande sätt eller på ett tillräckligt sätt för att medföra betydelsefulla konsekvenser.

Tänk på att små företag ofta träffas proportionellt sett hårdare av kostnadsökningar än större företag och att kostnadsminskningar kan få proportionellt sett större betydelse för små företag än för större. När du ska bedöma storleken på de berörda företagen bör du utgå från den grupp av företag som berörs och jämföra dessa företags inbördes storlek med varandra. Det vill säga, även i en grupp av berörda banker, kan det finnas mindre banker eller kreditinstitut som påverkas särskilt hårt, vilket bland annat kan få effekter på företagens konkurrensvillkor.

Beakta hela företagskollektivet

Tänk på att även förhållandevis blygsamma belopp kan träffa många företag, så att det totalt sett, för hela företagskollektivet, innebär en stor kostnadspåverkan.

Du ska därutöver väga in om kostnadsförändringarna är återkommande. Om samma företag träffas av kostnader till följd av exempelvis återkommande obligatoriska företagsundersökningar eller andra rapporteringskrav måste du beakta detta och göra en bedömning på längre sikt och inte bara se till det enskilda förslaget.

Kostnadernas karaktär i övrigt

Gör en bedömning av om kostnaderna är av löpande karaktär eller av engångskaraktär.

Utgångspunkten är att löpande kostnader ofta har en större påverkan på de berörda företagen på sikt. Detta betyder dock inte att du kan bortse från engångskostnader. En betydande engångskostnad kan nämligen medföra att det blir svårare för vissa företag att träda in på marknaden och därmed påverka konkurrensförhållandena. Både löpande kostnader och engångskostnader kan alltså föranleda en fördjupad konsekvensutredning enligt 7 § KUF. Finns det både löpande kostnader och engångskostnader väger det dessutom mer åt att en fördjupad konsekvensutredning måste göras.

Tänk på att både direkta och indirekta konsekvenser för företagen kan vara betydande och behöva utredas djupare. Om det däremot handlar om vaga orsakssamband eller om konsekvenser på mycket lång sikt kan det vara så att en fördjupad konsekvensutredning inte behöver göras. Du måste ändå alltid redovisa och motivera en sådan slutsats.

Finns det en konkurrenspåverkan?

Du bör alltid göra en fördjupad konsekvensutredning enligt 7 § KUF om förslaget påverkar företagens konkurrensvillkor på ett betydande sätt. Tänk på att inte enbart beakta konkurrensvillkoren inom en och samma bransch. Det kan finnas konkurrerande branscher nationellt samt en internationell dimension, där du kan behöva väga in den globala konkurrenssituationen och inte bara se till EU:s inre marknad. Läs mer här om konkurrens.

Hur ser förslaget ut i relation till EU-rätt och internationell rätt – finns det ett nationellt handlingsutrymme?

Om ett förslag följer direkt av ett fullt ut harmoniserat EU-direktiv eller består av en ändring i en redan tillträdd internationell konvention, där det (i båda fallen) inte finns något nationellt handlingsutrymme, behöver du inte göra någon fördjupad konsekvensutredning enligt 7§ KUF. Med nationellt handlingsutrymme menas möjligheterna att införa nationella särbestämmelser i förhållande till EU-rätt och annan internationell rätt. Det är viktigt att du redovisar om det finns sådana begränsande faktorer i konsekvensutredningen. Du kan inte bara konstatera att de föreligger.

Förhållandet till EU-rätt eller internationell rätt ska redovisas särskilt, så att det framgår i vilka delar av förslaget sådana begränsningar av handlingsutrymmet finns och hur regelgivaren förhåller sig till EU-rätt eller annan internationell rätt i förslagets olika delar.

Om du beslutar dig för att inte göra en fördjupad konsekvensutredning får det i andra delar av förslaget inte finnas sådant som inte följer av det fullharmoniserade EU-direktivet eller internationell rätt och som får konsekvenser för berörda företag.

Ibland kan det vara svårt att avgöra vad en medlemsstat i EU får göra och inte i förhållande till EU-rätt. Du måste då redovisa tolkningssvårigheterna och ange hur du valt att tolka EU-lagstiftningen och varför. I sådana fall bör du utgå från att en fördjupad konsekvensutredning måste göras. Läs mer här om hur du bör redovisa förslag som är relaterade till EU-rätt och annan internationell rätt.

Vad gäller vid “business as usual”?

Begreppet avser förhållanden där regelgivare väljer att kodifiera sådant som redan bedöms vara praxis, det vill säga att företagen i detta fall redan gör något som regelgivaren nu väljer att reglera i föreskrifter.

I de fall det finns minsta tveksamhet om att alla berörda företag verkligen redan utför det som du vill föreskriva om, samtidigt som regleringen skulle få effekter av betydelse för de som inte följer praxis, ska förslaget konsekvensutredas. Det räcker därför inte med att göra antaganden om att det som nu ska regleras redan åtföljs av berörda företag. Du måste vara förvissad om att så verkligen också är fallet.



Behandling av personuppgifter
Om du fyller i din e-postadress sparas den hos Tillväxtverket, och det är vi som ansvarar för denna uppgift. Vi sparar e-postadressen endast för att kunna svara dig om du har en fråga. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter på tillvaxtverket.se/personuppgifter.