Tillväxtverket

Rapport: Turism och besöksnäring efter corona

Tillväxtverket har tagit fram en nuläges- och scenarioanalys som visar effekter på turism och besöksnäring tillsammans med rekommendationer för det fortsatta arbetet.

Coronakrisen har haft och har alltjämt mycket stora negativa ekonomiska effekter på internationell turism och besöksnäring, där efterfrågan i vissa delar av näringen sjunkit till nära noll. Krisen har också påverkat synen på och förutsättningarna för resande, där frågor som hälsa och säkerhet, digitala möten och fokus på lokala marknader blivit centrala. Ännu har vi inte facit över krisens konsekvenser.

Både globalt och i Sverige har initiativ tagits för att mildra krisens negativa effekter. Dessa kan delas in i några huvudkategorier: skydd av människor, säkerställande av företags överlevnad och koordineringsinsatser. Parallellt med det arbete som bedrivs för att stödja näringslivet genom krisinsatser har ett stort omställningsarbete drivits i såväl företag och branschorganisationer som i regioner och andra delar av besöksnäringens aktörssystem. Många vittnar om en stor förmåga att agera snabbt och kreativt samt med ökad förmåga att samarbeta.

Scenarioanalys med tre scenarier

Som stöd för fortsatt planering och prioritering inkluderar rapporten en scenarioanalys med tre möjliga scenarier med olika ambitionsnivåer. Scenarioanalysen visar att oavsett vägval och ambitionsnivå kommer svensk turism och besöksnäring samt dess aktörssystem framöver att möta både risker och möjligheter. Beroende på hur hög ambitionsnivån är och hur stort fokus som läggs på olika prioriteringar kommer utfallet att variera.

Scenario A: Ett reaktivt förhållningssätt där Sverige riskerar att tappa konkurrenskraft. Utvecklingen blir ad-hoc-mässig och länder som satsar offensivt kommer med stor sannolikhet att passera Sverige.
Scenario B: En högre växel men med en begränsad ambitionsnivå. Här kommer konkurrenskraften i bästa fall att kunna bibehållas. En nationell strategi hjälper till att ge ökad stadga och struktur.
Scenario C: Ett mycket aktivt och progressivt angreppssätt, som ger goda möjligheter att skapa utvecklingskraft i hela aktörssystemet och långsiktigt öka Sveriges konkurrenskraft. En nationell strategi som inkluderar en handlingsplan med ett aktivt uppföljningsarbete blir en nyckel.

Scenario C är det mest attraktiva om syftet är att efter coronakrisen utveckla en konkurrenskraftig och hållbar turism och besöksnäring, men det medför också risker i form av främst brist på resurser och kompetens. Scenario B är en medelväg, om inte aktörssystemet i sin helhet förmår den omställning och offensiva hållning som krävs för scenario C.

Möjligheten att sektorn ska gå stärkt ur krisen med en garanterad långsiktigt god konkurrenskraft förutsätter en hög ambitionsnivå. Denna kräver i sin tur en aktiv styrning som förutsätter flernivå- och tvärsektoriell samverkan, en aktiv kunskapsinhämtning och omsättning av kunskap i lärande och utveckling. Utsikter om begränsade ekonomiska resurser, i såväl det offentliga systemet som i näringslivet, pekar på behov av att så långt möjligt utvinna synergier i samspelet mellan aktörer. Det pekar i sin tur på att anlägga ett system-/platsperspektiv i utvecklingsarbetet, där värdeskapande för boende, företag och besökare samspelar. En nationell strategi för turism och besöksnäring som hela aktörssystemet samlas kring blir ett verktyg som möjliggör en sådan progressiv utveckling.

Tillväxtverkets rekommendationer

1. Regeringen bör säkerställa att resurser och kompetens avsätts under och efter pågående kris för att följa, förstå och analysera Sverige utmaningar och möjligheter att utvecklas som besöksmål för såväl inhemsk som internationell turism med anledning av coronakrisen. I arbetet bör ingå omvärldsanalys med fördjupad internationell utblick.

Ett sådant uppdrag bör ges till Tillväxtverkets inom ramen för myndighetens ansvar för kunskaps- och kvalitetsutveckling samt samverkan och samordning inom turism.

Uppdraget bör avse kunskap relaterad till coronakrisen utanför Visit Swedens uppdrag inom marknads- och målgruppsanalys. Uppdraget bör genomföras i bred dialog med övriga aktörer i besöksnäringens aktörssystem.

2. Regeringen bör lansera den nationella strategi för hållbar turism och växande besöksnäring som tidigare aviserats. Denna strategi bör adressera:
  • Offensiv nystart och återuppbyggnad efter coronakrisen: Insatser som tar fasta på krisen som en möjliggörare för hållbar utveckling i företagen och främjandesystemet.
  • En global kontext: Hävstång i utvecklingsarbetet för turism och besöksnäring genom ökad internationell samverkan och kunskapsutveckling med utgångspunkt i en internationell kontext.

I enlighet med Tillväxtverkets tidigare inlämnade synpunkter behöver en nationell strategi även adressera:

  • Strukturella förutsättningar: Insatser som utgår från ett systemperspektiv för platsutveckling, säkerställer goda förutsättningar för offentliga aktörers respektive näringslivets koordinering, en ändamålsenlig infrastruktur samt en god samhällsberedskap.
  • Företagens konkurrenskraft: Insatser för att säkerställa goda förutsättningar för företag avseende regler och myndighetskontakter, kompetensförsörjning och karriärvägar, affärsutveckling, innovation och digital utveckling.
  • Kunskapsutveckling: Insatser för att säkerställa strategisk kunskapsutveckling, lärande och tillämpning av kunskap samt utveckling av data och statistik.
  • Marknadsföring och evenemang: Insatser för att säkerställa goda förutsättningar för marknadsföring av Sverige som destination för internationella och inhemska besökare samt för återhämtning för segmentet möten och evenemang.

    3. Den nationella strategin bör inkludera en handlingsplan och en uppföljnings- och utvärderingsplan. Tillväxtverket bör ges ansvar för utveckling, implementering och uppföljning av handlingsplanen inom ramen för myndighetens ansvar för kunskaps- och kvalitetsutveckling samt samverkan inom turism.

Kontakt

Erika Rosander, utvecklings- och samordningsansvarig Turism och besöksnäring, Tillväxtverket
e-post: fornamn.efternamn@tillvaxtverket.se