Tillväxtverket

Resurseffektiv värdekedja

För att få en resurseffektiv värdekedja har vi valt att fokusera på tre saker. En ökad cirkuläritet genom att nyttja biprodukter, en databas för fotavtrycket från livsmedel samt smartare förpackningar.

Ökad cirkuläritet genom att nyttja biprodukter

Önskat läge 2030

Biprodukter har ett eget värde och ses som ett självklart mervärde av förädlingsprocessen. Innovativa och användarvänliga plattformar med målet att marknadsföra biprodukter finns på marknaden, därmed möjliggörs matchning mellan framställare och mottagare av biprodukt vilket skapar tillväxtdrivande cirkulära flöden både lokalt, regionalt och nationellt. Nya lönsamma företag producerar konkurrenskraftiga nyskapande produkter med god lönsamhet gjorda av biprodukter. Lagar och regelverk främjar produktion och framställning med biprodukter inom alla delar i avfallshierarkin.

Mål:

  • Avfallshierarki för biprodukter är framtagen, den ger tydliga prioriteringsordningar inom hela hierarkin.
  • Fullt nyttjande (100%) av biprodukter i produktionen år 2030
  • Nya lokala och/eller regionala cirkulära flöden leder årligen till att antalet småföretag på landsbygden ökar alternativt har de fått en roll i stadssystemen.
  • Lokala och regionala cirkulära kedjor ökar produktivitet länsvis
  • Behovet av effektiv resursanvändning ska jämställa med behovet av livsmedelssäkerhet
  • Sverige är föregångsland för en internationell arena där cirkulära flöden skapar tillväxt


Databas för livsmedels fotavtryck

Önskat läge 2030

En branschgemensam databas med information om råvarors- och förpackningars fotavtryck är framtagen och tillgänglig för alla. Myndighetsansvaret har möjliggjort att beräkningar utförs med korrekt ”open source” data, beräkningsmodellerna är standardiserade och ajour med relevanta parametrar som bidrar till ett förbättrat fotavtryck. Sverige har gjort märkningen obligatorisk på alla produkter (inkl. måltidsaktörer såsom restaurang, offentlig sektor, och de som tar fram färdiglagade måltider som kan handlas i butik). Informationen är lätt att scanna av vilket har skapat en ny tillväxtdrivande variabel. Trovärdiga data ger intressanta produkter som konsumenterna köper, vilket leder till ökad lönsamhet. Transparens och möjlighet till jämförelse har lett till ökad medvetenhet. 

Mål:

  • Standardiserad databas för fotavtryck öppen för alla, ägd av myndighet och finns på plats 2022
  • Fotavtrycksmärkning obligatorisk på alla produkter 2025
  • För konsumtion, ett riktvärde avseende fotavtryck är framtaget
  • Enkelheten att ta del av sitt individuella fotavtryck med personliga råd och tips för att göra aktiva val har medfört att fotavtrycket av livsmedelskonsumtion i Sverige år 2025 i snitt har minskat med 50 %.
  • Sverige är ledande kopplat till införandet av märkning av smarta förpackningar

Smartare förpackningsdesign och -material samt produkter på rätt ställe i butiken

Utmaningar

Konsumenternas köpbeteende driver idag tillverkning av större förpackningar innehållande mycket luft. Outnyttjat utrymme i förpackningar leder till onödiga logistikkostnader och större miljöbelastning. Det är ofta svårt att få ut det sista innehållet ur en förpackning, även avsaknad av anpassat portionstänk driver svinn. Lagstiftad kyltemperatur är idag +8°C och förpackningsmaterialen är därav resurskrävande. Även produkter som inte behöver kylas ligger tillsammans med kylprodukter, detta innebär att kostnaden för kylsystemen är högre än nödvändigt. Färskvaror är i fokus och kolonialhyllan har hamnat i bakgrunden, den upplevs ofta som tråkig och oinspirerande. En stor del av alla plastförpackningar går idag till energiåtervinning istället för materialåtervinning.

Mål och önskat läge 2030

  • Mängden förpackningsmaterial inom konsumtion har minskat 
  • Regler kring maximal luftmängd i förpackningar är implementerade år 2025
  • Sverige är ledande gällande innovativa klimatsmarta förpackningar
  • Lagstadgat kyltemperatur är 4°C år 2025
  • Smartare förpackningsdesign leder till ökad fyllnadsgrad (både på EU pall och i lastbil) och har resulterat i en 50% CO2 reducering i distributionsledet.
  • Smartare förpackningsdesign leder till minskat svinn både hos konsument och i butik
  • Minskad energiförbrukning i butik
  • Återvinningsgraden för förpackningsmaterial har ökat
  • Attraktiva, klimatsmarta och kostnadseffektiva förpackningar bidrar till att reducera dåliga förpackningslösningar.


Behandling av personuppgifter
Om du fyller i din e-postadress sparas den hos Tillväxtverket, och det är vi som ansvarar för denna uppgift. Vi sparar e-postadressen endast för att kunna svara dig om du har en fråga. Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter på tillvaxtverket.se/personuppgifter.