Tillväxtverket

Hållbar konsumtion

Vi har identifierat fyra områden som påverkar möjligheten till en hållbar konsumtion: matsvinn, digitalisering, ökad konsumtion av växtbaserad mat och ökad andel hållbart producerade animalier.         

Klimatavtrycket från vår totala konsumtion ligger på cirka 11 ton koldioxidekvivalenter per person i Sverige (källa: Naturvårdsverket) . Parisavtalet slår fast att den globala temperaturökningen ska begränsas till 1,5 grader. För att nå detta beräknas växthusgasutsläppen behöva vara mindre än ett ton per person år 2050.

Utsläppen från livsmedel har ökat med cirka fem procent sedan år 2000, samtidigt som utsläppen per producerad enhet har minskat i Sverige. År 2014 stod konsumtion av livsmedel för drygt 30 procent av hushållens utsläpp. Ökningen av utsläppen från hushållens konsumtion av livsmedel förklaras av ökade utsläpp från livsmedelsimport, vilket till stor del beror på ändrad konsumtion. Det krävs innovation och nytänkande för att möjliggöra en hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion.

Vad det gäller hållbart producerade animalier så har Sverige en mer hållbar animalieproduktion än de flesta andra länder. Men det krävs ytterligare utveckling, dels för att öka hållbarhetsprestandan och konkurrenskraften men också för att ta andelar från importerade ohållbart producerade animalier. Både globalt och nationellt behöver köttkonsumtionen minska. Det finns dock ett utrymme att öka exporten av svenskt kött under förutsättning att den tar marknadsandelar från kött med lägre hållbarhetsprestanda.

Önskat läge 2030

  • Halverat matsvinn till 2030 över hela värdekedjan. Det svinn som uppstår ska användas i form av foder, biomaterial och energi.
  • Ökad konsumtion av växtbaserad mat såväl totalt som andel av livsmedelskonsumtionen. Med en ökning av en växtbaserad kosthållning skapas både hälso- och hållbarhetsvinster.
  • Ökad andel hållbart producerade animalier för export. Konsumtionen av ohållbart producerade (högindustrialiserade/importerade) animalier har halverats.