Tillväxtverket
En man, har en flicka på sina axlar

Nationell satsning

För att fortsätta bygga ett hållbart samhälle och möta de många utmaningar vi står inför, som till exempel integration, hälsa, klimat, enklare vägar till jobb eller jämställdhet, behövs hela Sveriges fulla engagemang och innovationskraft. Därför finns en nationell strategi för socialt företagande.

I regeringens strategi pekas det ut fem områden som är viktiga att utveckla för att stärka socialt företagande och samhällsentreprenörskap.

  1. Behov och efterfrågan
  2. Stärk företags- och rådgivningskompetensen
  3. Finansiering
  4. Tydliggör och mät effekterna
  5. Utveckla kunskap och mötesplatser

Ta del av Regeringens strategi för sociala företag – ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Tillväxtverkets arbete

Regeringen satsade totalt 120 miljoner under 2018-2020 för att skapa ett mer inkluderande och hållbart samhälle genom socialt företagande. Vinnova och Tillväxtverket fick var sitt uppdrag. Tillväxtverket arbetade med att stärka de sociala företagen och att stärka deras marknad. Vi har haft 30 projekt i hela Sverige, arbetat med kommunikation och haft affärsutvecklingscheckar som sociala företag kunnat söka.

Du kan ta del av resultat och samarbeten i vår kunskapsbank.

Så arbetade regionerna

17 av 21 regioner har arbetat för att främja socialt företagande och samhällsentreprenörskap. Projekten fokuserade på att stärka sociala företag genom att ge dem tillgång till stödresurser och den offentliga och privata marknaden på olika sätt. De genomförde insatser inom alla fem områdena från strategin med fokus på att öka företagens affärer. Många av regionerna arbetade med att få in socialt företagande i sina regionala utvecklingsstrategier.

Strategiska projekt

För att nå resultat i arbetet behövdes ett strategiskt utvecklingsarbete bland sociala företag, företagsfrämjare, privata företag och offentliga aktörer. 13 projekt arbetade inom olika områden till exempel att stärka företagens affärsmannaskap, utveckla marknaden mot offentlig sektor, stärka tillgången till finansiering och utveckla effektmätning.

Resultat

Projektens och Tillväxtverkets gemensamma arbete gav många bra resultat. Vi ser att socialt företagande har kommit upp på den politiska agendan på ett helt annat sätt än tidigare och kunskapen har öka både inom kommuner, regioner och företagens egna organisationer. Även om pandemin gjort det tufft för många sociala företag ser vi att möjligheterna till fler affärer mellan sociala företag och offentlig sektor, privata företag och privatpersoner har ökat. Nedan presenterar vi en del av resultaten utifrån strategins fem områden.

1. Behov och efterfrågan

Att bredda och öka marknaden för de sociala företagen har haft stort fokus. Regioner och kommuner har tagit fram styrdokument, projekten har genomfört en rad anbudsskolor till sociala företag, SKR har tagit fram en handbok, SE-forum har undersökt hur andra företag kan göra affärer och mycket mera. Insatserna har resulterat i:

  • Socialt företagande, social innovation och samhällsentreprenörskap ingår/kommer att ingå i regionala utvecklingsstrategier (RUS) i 16 av de 17 regioner som genomförde projekt.
  • Kunskapen och förmågan hos offentlig sektor att nyttja utrymmet i LOU för att främja samhällsnyttiga affärer har ökat.
  • Upphandlingsmyndighetens roll som kunskapsstöd har stärkts bland målgrupperna.
  • SKR har ökat sin egen kunskap och förmåga om hur kommuner och regioner kan samarbeta och göra affärer med sociala företag, arbetet utvecklas med exempelkommuner.
  • Potentialen i samarbete/affärer mellan sociala företag och andra företag har synliggjorts.

2. Stärk företags- och rådgivningskompetensen

För att öka företagens affärsmannaskap har de erbjudits olika former av utbildningar och nätverk, samt affärsutvecklingscheckar. Olika typer av företagsfrämjare ha deltagit i projektens aktiviteter, de har lärt av varandra och i mötet med sociala företag. De resultat vi ser är:

  • Sociala företag har förbättrat sin kompetens att delta i offentliga upphandlingar.
  • Genom affärsutvecklingscheckar, rådgivnings- och utbildningsaktiviteter har sociala företag ökat sin företagskompetens.
  • En fungerande certifieringsmodell för ASF (arbetsintegrerande sociala företag) finns.
  • Företagsfrämjare har fått förbättrad förståelse för socialt företagande och förbättrad förmåga att samverka med andra främjare kring socialt företagande, t.ex. genom Social Business Boards.
  • Företagsfrämjare har utvecklat nya metoder för att stötta sociala företag.

3. Finansiering

Finansieringsområdet är det som har varit svårast att uppnå konkreta resultat inom. Mycket har handlat om att öka kunskapen och ta fram förslag på vad som kan göras. Det har resulterat i:

  • Kartläggning av befintliga finansieringsmöjligheter samt förslag till förbättringar och utveckling lämnad till Näringsdepartementet dec 2018.
  • Ökat sociala företags kunskap om finansieringsmöjligheter och verktyg för att attrahera kapital.
  • Ökat investerares kunskaper kring impact-investeringar i sociala företag.
  • Utveckling av Mikrofonden, initiativ till start av nya mikrofonder samt ökat kunskapen och samverkan med offentlig sektor för bättre finansieringsstöd till sociala företag.
  • En modell för upplägg av en fond i samverkan mellan Coompanion, Mikrofonden och kooperationen.

4. Tydliggör och mät effekterna

Allt fler har börjat att testa att göra en effektmätning av sin samhällsnytta. RISE Social & Health Impact Center, har gett stöd till flera exempel i projekten, Region Örebro har tagit fram en enkel modell och Svensk Elitfotboll har jobbat med effektmätning i sina klubbar. Resultaten för området är:

  • Effektfullt har bildats och bidrar brett med kunskap och erfarenhetsutbyte.
  • Fler testar och genomför effektmätning av sin samhällsnytta.
  • Idrottsrörelsens bidrag till samhällsnytta och hur detta kan utvecklas har synliggjorts.

5. Utveckla kunskap och mötesplatser

Vi har haft stort fokus på att sprida kunskap och öka kännedomen om sociala företag och samhällsentreprenörskap. Alla projekt har på olika sätt bidragit till det och vi på Tillväxtverket har kommunicerat i sociala medier, producerat filmer, deltagit ett 40-tal konferenser med mera. Vi har också deltagit i EU:s expertgrupp, GECES. Insatserna har resulterat i:

  • Dialog om definition av sociala företag som resulterat i ett konkret förslag för fortsatt arbete.
  • Kunskapsspridning genom aktiva grupper på Facebook med 1055 medlemmar och LinkedIn med 724 medlemmar samt ökat antalet besökande på vår webbsida med 800 procent på 3 år till ca. 18 000 unika besökare år 2020.
  • Producerat 5 filmer om sociala företags affärsidéer, effektmätning och upphandling, som fått ca 50 000 visningar.
  • Våra projekt har producerat minst 10 olika kunskapsunderlag som har fått stor spridning.
  • Skapat mötesplatser genom att vara partner i evenemangen; Stora sociala företagsdagen, Social innovation summit och Nyttigaste affären, de största mötesplatserna för socialt företagande och social innovation i landet.
  • Positiv utveckling av samverkan och organisering mellan olika sociala företag och främjaraktörer.
  • Löpande dialog med EU-kommissionens arbete genom GECES, bl.a. med EUs Återhämtningsplan, EUs Action plan for the social economy, ökning av kunskap och satsningar på EU-nivå hos målgrupperna.

Vill du veta mer kan du läsa utvärderingen av uppdraget.

Affärsutvecklingscheckar

45 sociala företag fick affärsutvecklingscheckar för att utveckla affärsmodellen, bli bättre på effektmätning eller på att utveckla affärer med en offentlig aktör. Här kan du läsa om två sociala företag som utvecklat sin verksamhet genom checkarna.

Ett fält med vetestrån.

Alla som vill leva klimatsmart, ska kunna göra det

Bechange låter deltagarna göra en uppskattning av deras livsstil genom enkäter. Nu har enkäterna utvecklats tillsammans med experter. Det har bidragit till att mätningarna av deltagarnas mentala resa och klimatutsläpp blivit skarpare och enklare att använda.

Ett fält med vetestrån.

Ett hem att växa i -sociala företaget Hörnstenen

Det tar tid att hitta en stabil vardag efter år av missbruk. En utmaning för kommuner är att behandlingar och instanser inte får kosta för mycket. Människor behöver hjälp – men för en liten kostnad för samhället. Det är här det sociala företaget Hörnstenen kommer in.