Tillväxtverket

Tre snabba frågor om uppföljning av livsmedelsstrategin

Tre snabba frågor om uppföljning och utvärdering av Livsmedelsstrategin med Camilla Burman och Alex Dubois.

Med hjälp av två experter inom uppföljning och utvärdering gör vi några nedslag i två av livsmedelsstrategins uppdrag. Vi får en inblick i det pågående arbetet med att följa upp och utvärdera strategiarbetet och att följa utvecklingen inom den svenska livsmedelskedjan.

Först ut är Camilla Burman, utredare på Jordbruksverket.

Kan du beskriva hur ni arbetar med uppföljning och utvärdering för att stödja genomförandet av den svenska livsmedelsstrategin?

- Jordbruksverkets uppdrag är att främja en ökad och hållbar matproduktion och god djurvälfärd i hela Sverige och hur vårt arbete påverkar detta är något som vi ska fråga oss i allt vi gör. Vi har många uppdrag i livsmedelsstrategins handlingsplaner och jag är ansvarig för uppdraget att löpande följa och utvärdera livsmedelskedjans utveckling över tid samt följa upp och utvärdera livsmedelsstrategin.  Genom att studera och analysera utvecklingen av bl.a. lönsamhet, konkurrenskraft, produktion och produktivitet så kan vi se om utvecklingen går åt rätt håll, eller om andra insatser behövs för att nå livsmedelsstrategins mål. säger Camilla Burman.

Kan du lyfta fram några av de viktigaste insikterna och lärdomarna som du tar med dig från ert analysarbete?

- Vår rapport visar att produktionen ökar trots oförändrad lönsamhet i hela livsmedelskedjan, men också att utvecklingen varierar. T.ex. ökade lönsamheten i primärproduktionen 2016-2019, men minskade i restaurangledet. Satsningar på kunskap och innovation är nödvändiga för att nå livsmedelsstrategins mål, men också företagens möjlighet att ta till sig nya tekniker och kunskaper. I ett internationellt perspektiv är den svenska maten miljö- och klimateffektiv och detta är något som vi alla behöver bli bättre på att berätta, säger Burman.

Vad händer framöver i ert arbete?

- Det är mycket som händer framöver, men närmast i tid är det digitala lunchseminariet den 1 juni. Detta är en chans att höra mer om rapportens slutsatser, men också samtalet mellan en handlare och en lantbrukare om hur vi får fler konsumenter att välja och betala för svenska mervärden. Seminariet kommer inledas av vår generaldirektör Christina Nordin. Det går även att redan nu läsa rapporten Utvärdering och uppföljning av livsmedelsstrategin, avslutar Burman.

Tre frågor till Tillväxtverkets Alex Dubois

Vi har även ställt tre frågor till Alex Dubois som arbetar på Tillväxtverket med uppföljning av uppdragen i den svenska livsmedelsstrategins handlingsplan för att skapa bättre samordning.

Kan du beskriva hur ni arbetar med uppföljning /utvärdering för att stödja genomförandet av den svenska livsmedelsstrategin?

- Tillväxtverket har flera uppdrag inom livsmedelsstrategin och ett av dem är samordningsansvaret. Det finns många myndigheter som är inblandade i strategin och det finns ungefär ett trettiotal olika uppdrag av olika karaktär och omfattning. Dessutom sträcker sig varje uppdrag oftast över en längre tidsperiod. Så det vi gör i samordningsteamet är att bygga en robust grund som gör det möjligt att dels hitta synergier mellan olika uppdrag och aktiviteter samt även föreslå sätt att undvika dubbelarbete. Vår ambition är också att kunna kommunicera viktiga budskap från detta arbete till olika samhällsaktörer, säger Alex Dubois.

Vilka är de viktigaste insikterna och lärdomarna som du tar med dig från analysarbetet?

- Vi har ju nyligen genomfört en analys av de första lägesrapporterna från den nuvarande handlingsplanen. Varje myndighet har redan lagt mycket arbete på att utforma och genomföra sina uppdrag. Så det första jag tar från denna analys är att man ser en tydlig framdrift inom varje uppdrag. Mycket fokus har också lagts på företagsperspektivet som vi ser är grundläggande för att uppnå hållbar tillväxt i livsmedelskedjan. Men vi ser också att vi har mycket kvar att göra för att säkerställa en ökad samordning, säger Dubois.

Vad händer framöver i ert arbete?

- Just nu har vi gjort några enkla men grundläggande förslag på förbättringar av rapporteringsrutiner. Som samordningsansvariga är vi helt beroende på att få robust och jämförbar information från övriga uppdragstagare om deras aktiviteter och resultat. Detta blir viktigt för att kunna identifiera luckor och broar mellan olika uppdrag. Robust evidens är grundläggande för oss för att kunna föreslå justeringar i strategins genomförande, som är också en del av vårt ansvarområde. Vi kommer också börja utforma ett arbetssätt som gynnar ett mer löpande utbyte av information och erfarenheter mellan myndigheter. Sist men inte minst ska vi se till att hållbarhetsaspekter blir mer integrerade och synliga i strategins genomförande. Detta är också en viktig lärdom från analysen av lägesrapporter, avslutar Dubois.