Tillväxtverket

Möjligheter i fokus på besöksnäringens turné

Skärgårdsvåfflan i Oxelösund har på två säsonger lyckats med konststycket att dra in miljoner och bli en reseanledning – på våfflor och läsk. Delägare Deborah Rosman rev ned de största applåderna när Besöksnäringsturnén gästade Katrineholm i september 2015.

Deborah Rosman

Deborah Rosman

Kanske handlar det om en generationsklyfta. Unga företagare lägger inte pengar på dyra annonser i gammelmedia.

— Nej, vi har aldrig haft en tanke på det, det är väl ingen som läser annonser?

Deborah Rosman, visade istället att bilder på våfflor och glada gäster når upp till 50 000 personer om de läggs upp på Facebook. Oxelösundsföretaget är med en omsättning på 5,4 miljoner kronor på blott 99 öppetdagar ett klockrent exempel på att besöksnäringen har gått från svajig säsongsbransch till basnäring.

Det vittnade också de närmare 150 deltagare som kommit till Besöksnäringens turnéstopp i Katrineholm i början av september om. Bakom turnén står organisationerna Arena för Tillväxt, Svensk Handel, Svensk Turism, Tillväxtverket, Visita och Visit Sweden. Med en landsomfattande och gemensam kraftansamling vill de stimulera till ökat samarbete mellan näringsliv, kommuner och regioner i syfte att utveckla besöksnäringen och därmed skapa tillväxt och fler arbetstillfällen. Sörmlands turismutveckling, STUA arrangerade dagen.

Besöksnäringen en basnäring

I Katrineholm låg fokus på frågor om hur Sörmland bäst kan locka fler besökare. För potential finns, inte tal om annat. Och det handlar inte längre om små siffror. I Sverige omsatte besöksnäringen 269 miljarder kronor förra året. Den globala tillväxten i branschen ligger på 66 procent - en siffra ingen annan näring är i närheten av. Enligt Visit Sweden vill 28 miljoner människor resa hit de kommande tre åren. Den stora poängen med detta är att det skapar arbetstillfällen, inte minst bland unga och utlandsfödda. På fyra år har antalet jobb inom näringen ökat med 11 procent.

Magnus Nilsson, ordförande Svensk Turism

Magnus Nilsson, ordförande Svensk Turism

 — Besöksnäringen har blivit en basnäring både här och i övriga världen. Albanien är på gång att bli ett jättechartermål, det kunde vi knappast tro för bara några år sedan. Men vi måste tänka till och vässa oss - att det finns Lindex i våra städer är jättebra men det är ingen reseanledning, underströk Magnus Nilsson, styrelseordförande i Svensk Turism.

Ordet reseanledning blev därmed eftermiddagens mest använda. För vi väljer inte resmål genom att titta på kartan och fundera på om vi ska besöka ett visst län, vi reser dit av en specifik anledning, summerade Magnus Nilsson.

Besöksnäringen ger ringar på vattnet

Så hur kan kommuner vässa sig? Och vad har de att vinna på att integrera besöksfrågor i sin övergripande strategi? Katrien Vanhaverbeke från Arena för Tillväxt, presenterade svart på vitt - kommuner med en stark besöksnäring är också starkare på andra områden. De representerar fler branscher, har god servicegrad, hög andel nystartade företag, hög sysselsättning och en kraftig prisutveckling på småhus. Med andra ord – det finns mycket i besöksnäringen som spiller över på andra delar i samhället.

— Tyvärr finns fortfarande kommuner som isolerar de här frågorna till turistbyrån. Men näringens utveckling styrs, drivs och påverkas av många aktörer – från den privata kanotuthyraren till internationella organisationer som EU och allt däremellan. Därför är det viktigt att frågor kring besöksnäring genomsyrar all verksamhet.

En välmående och växande besöksnäring kräver gränsöverskridande arbete mellan såväl offentliga, kommersiella som ideella aktörer. Men också mellan samhällets olika nivåer, från nationell till regional och lokal. Katrien Vanhaverbeke blev den som slog fast dagens näst mest uttalade ord - samverkan.

Resenären bryr sig inte om gränser

Samverkan är ingen lätt nöt att knäcka. Den offentliga sektorn är i mångt fortfarande indelat efter gränsdragningar från 1600-talet. Lägg därtill ett på många håll väl inarbetat stuprörstänk och hindren kan framstå som oövervinnerliga. Men dagens resenärer bryr sig inte om kommun- och länsgränser. De åker till badhuset i grannkommunen för att det verkar kul. Men att efter badet låta dem vända hemåt är en dålig affär för hela orten. Ponera istället att det finns mer att göra som får familjen att stanna efter badet, äta en bit mat, kanske till och med sova över.

Sköter man sina kort väl vänder familjen hem med massor av glada minnen och rekommendationer som de sprider till vänner och bekanta. I dagsläget har den här polletten ramlat ned hos de flesta aktörerna, konstaterade Christina Rådelius från Tillväxtverket.

— Idag ser vi tydligt poängen med samverkan men vi är sämre på att formulera vilka hinder som måste övervinnas. Hur går vi vidare, vad måste vi ta itu med för att utveckla besöksnäringen?

Just ingen av talarna i Katrineholm borrade särskilt djupt i dessa frågor. Undantaget var Tomas Laurell från Visita som skickade en känga till många kommuner genom att spegla de byråkratiska hinder många näringsidkare stångas mot i sina försök att växa.

— Regler och förordningar tolkas på olika sätt i olika kommuner. Jag får rapporter från näringsidkare som vittnar om att det även inom en och samma kommun lämnas olika besked, allt beroende på vem som handlägger ärendet. Jag träffar näringsidkare på landsbygden som inte kan ta betalt för att det saknas mobil täckning och som möter tjänstemän som inte bryr sig. Vi kan inte ha en politik som säger sig satsa men inte följer upp, engagerar sig eller till och med försvårar!

Besöksnäringsfrågor genomsyrar allt

Det finns som tur är undantag och Maria Ringström från kommunala bolaget Destination Eskilstuna, ingav hopp i sin presentation om Eskilstunas arbete med att implementera besöksfrågorna i den övergripande kommunala strategin.

—Vi har gjort vår läxa och i dag genomsyrar besöksfrågor allt kommunen gör. Aktuella utmaningar handlar om att tydliggöra vem som gör vad. Vi från det offentliga kan beakta besöksfrågorna i ett bredare perspektiv, förbättra processer och liknande men vi kan inte sälja och driva. Det måste aktörerna i näringen själva göra. I en industristad som Eskilstuna handlar detta i mångt och mycket om attitydförändring.

Med läge utanför Katrineholm och långt från industrin ligger Ericsbergs slott som för tre år sedan slog upp portarna för besökare med 35 bäddar, kafé, konferens och aktiviteter som musikkvällar, kräftfiske och jakthelger. Att Sörmland genom STUA nu satsar på att vara främsta slottsdestination 2023 torde innebära en rejäl skjuts framåt för verksamheten. Välkommet förmodligen, för Patrik Andersson, vd på Ericsberg, erkände utan omsvep att företagets sämsta gren är just marknadsföring.

—Vi erbjuder kultur i världsklass och vet att våra gäster pratar gott om oss. Men vi är ärligt talat jättedåliga på att bearbeta marknaden utanför hemmaplan. Där har vi mycket att lära.

Handeln är viktig

Mer att lära har också handeln, ansåg Elisabet Elmsäter Vegsö från branschorganisationen Svensk Handel. Shoppingturismen växer starkt, mer än turistsektorn i stort. Ullared och Jokkmokks marknad är välkända reseanledningar med shopping i centrum. Hon lyfte också vikten av att hålla kvar sina besökare. Undersökningar visar att en övernattande Ullaredsbesökare spenderar ytterligare 40 procent i butiken.

—Jag är inte helt säker på att alla handlare ser möjligheterna här, framför allt med den utländska turismen. För att fånga den här stora kundgruppen måste man se över utbud, tider och språk. En trottoarpratare på engelska, turistbroschyrer i kassan som tipsar om andra butiker eller sevärdheter. Ett fint värdskap betyder enormt mycket och ger vinning för alla på sikt.

Elisabet Elmäster Vegsö, Svensk Handel och Habib Aissaoui, Fabriken, framträder på Besöksnäringsturnén

Elisabet Elmsäter, Svensk Handel och Habib Aissaoui, Fabriken

Det här vet Habib Aissaoui i Sparreholm. Med Ullared som förebild har han på drygt ett år förvandlat en nedlagd fönsterfabrik till klädbutik. Men visionen sträcker sig längre än så. Sparreholm ska bli en handelsplats mitt i Sörmanland med plats för flera aktörer och redan nu finns ett kafé på plats.

—När Ullared startade var de mindre än vad vi är idag. Vi har samarbete på gång med Malmköping camping, förhoppningsvis en restaurang snart och har planer på ett vandrarhem. Redan i dag arrangerar vi tillsammans med Sparreholms slott bussturer med besök både på Fabriken och slottet. På små orter handlar det jättemycket om att hitta korsbefruktningar.

Dukat bord - snabbservice för företagare

Inspirerande exempel på hur man tagit näringslivets behov på allvar stod Oskar Mineur för, näringslivsstrateg i Strängnäs kommun. Kommunen har kaxigt slagit fast att de ska bli Stockholmsregionens mest attraktiva plats för företagare. Ett aktivt steg för att nå dit är konceptet Dukat bord, ett slags snabbservice för företagare som vill etablera, expandera eller förändra sin verksamhet. I praktiken betyder det att företagare på kort varsel och i ett tidigt skede kan boka möte med rätt kompetenser runt bordet. Servicen har förenklat och snabbat på processerna och därmed satt sprutt på näringslivet, i synnerhet restaurangnäringen.

—Företagare ska inte skickas likt pingpongbollar mellan olika förvaltningar och tjänstemän. Förutom nöjdare företagare innebär de här mötena en pågående kompetenshöjning bland oss medarbetare i kommunen. Tydligt är också att en tidigt etablerad kontakt lägger grunden till bra relationer i längden.

Därmed satte Oskar Mineur punkt för eftermiddagen i Katrineholm.

Långt från framme men absolut en god bit på väg, sammanfattade Ola Lindgren Nilsson från STUA.

Text: Susanne Sawander

Tillbaka till kartan

Kommentarer från deltagare

Deltagare på Besöksnäringsturnén i Sörmland

Deltagare i Sörmland

"Vi pratar om turism i Sörmland men hur ska turisterna komma hit? Vi har en internationell flygplats i Skavsta men man kan inte ta sig därifrån vidare ut i länet utan en massa byten och krångel. Flygbussen går direkt till Stockholm. Ingen vill ta tag i frågan. Hur kan vi förbättra kommunikationerna så att även besökare utan bil når oss? Här måste vi hjälpas åt! " Stefan Karlsson, museichef Sveriges försvarsfordonsmuseum, Strängnäs

"Jag saknar konkreta idéer. Framför allt tror jag att vi måste fylla slottskonceptet med något. I England är det här stort och där kombineras slottsbesök med allt möjligt, classic cars, litteratur och teater. Sverige är en välkänd musiknation med en stor publik inom klassisk musik. Jag har länge försökt lansera idén om just klassiska musikevenemang på slotten i Sörmland men det är svårt att få gehör. Publiken finns, det handlar om att paketera och marknadsföra. Alla ser inte vilken potential kulturen har. Ett steg för att komma vidare vore att träffas i workshops och konkretisera hur vi kan arbeta med frågorna." Irene George, operasångerska

"Det här är ett jättebra sätt att byta kunskaper med varandra. Jag tar med mig inspiration om hur man kan arbeta med de här frågorna på kommunal nivå." David Karlsson, turismansvarig Oxelösunds kommun

"Vi har precis fått veta att Tillväxtverket utsett Flen som en av tio kommuner för att utveckla arbetssätt och metoder som stärker kommunens attraktionskraft. Det ska bli jätteroligt att få jobba med de här frågorna på djupet och föra in turismaspekten i den kommuntäckande översiktsplanen. Vi är så glada idag!" Pernilla Hagström, turismansvarig och Ulrika Lernefalk, utvecklingssekreterare, Flens kommun

Ort: Katrineholm

Antal deltagare: 150

Arrangör: STUA, Sörmlands turismutveckling AB, operativt ansvarig för det regionala turismuppdraget i Sörmland.

Logotyp STUA. Privat bolag som utvecklar tuistnäringen i Sörmland