Tillväxtverket

Hur utveckla gotländsk besöksnäring ?

Det var temat för dagen när Gotlands Besöksnäring, Inspiration Gotland och Region Gotland tillsammans med representanter för de nationella aktörerna inom svensk besöksnäring bjöd in till en dialogdag den 12 april 2016 med fokus på fortsatt utveckling av gotländsk besöksnäring.

Gotland är en av 20 kommuner i Sverige där besöksnäringen är en basnäring. Utmärkande för dessa kommuner är stark dagligvaruhandel, nyföretagande, hög sysselsättningsgrad, inte minst för ungdomar och utrikes födda, samt positiv utveckling på småhuspriserna.

- Region Gotland började satsa på besöksnäringen redan för 20 år sedan men snart tog företagen över bollen, och under de här åren har näringen på ön haft en god utveckling, men mer finns att göra. Vi behöver få hit ännu fler internationella besökare, säger Björn Jansson, regionråd (s).

Ja, besöksnäringen i Sverige växer så det knakar. Enligt Svensk Turism har den ökat med 11 procent på fem år, och de flesta regioner i Sverige har en egen besöksnäringsstrategi. Snart har Gotland det också.

Strategisk samverkan nödvändig

Besöksnäringen har många aktörer och finns på många olika nivåer - allt från den lokala mataffären, kanotuthyraren, hembygdsföreningen och regionen, till nationella aktörer, EU och ända upp till OECD, vars olika ingångar och intressen ska förenas. Det ställer höga krav på samverkan, men det är inte så enkelt att få ihop det. För samverkan på den lokala och regionala nivån behövs strategier.

Katrien Vanhaverbeke chef på Arena för Tillväxt

Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt

 - Regionen är en bra plattform för att förena olika intressenter och skapa gemensamma strategiska dokument, säger Katrien Vanhaverbeke, Arena för tillväxt. Hur vill vi utveckla? Vad finns det för konkreta mål? Hur ska vi nå dit? Vilka besökare vill vi ha hit till ön?

Hon tar Hornborgasjön som ett exempel där man använt sig av strategisk besöksplanering. Fyra kommuner har samlats kring destinationen och diskuterat vad de vill uppnå, sedan har de förenat sina intressen och byggt olika turistpaket kring tranorna. Med mycket dialog sinsemellan har de lyckats skapa konkreta erbjudanden till Hornborgasjöns besökare.

Katrien Vanhaverbeke påpekar hur viktigt det är att besöksnäringsfrågorna genomsyrar det kommunala arbetet. Men var ligger frågorna i kommunen? Hos miljönämnden, kulturnämnden, utbildningsnämnden, kommunstyrelsen, tekniska nämnden, byggnadsnämnden, fritidsnämnden. Alla behöver vara medvetna om regionens fyra roller när det gäller besöksnäringen. Regionen agerar dels som myndighetsutövare, dels som servicegivare (vatten, avlopp, infrastruktur, skyltning), dels som främjare med marknadsföring och dels som en del av besöksnäringen (t ex ägande av kommunala simbassänger).

Katrien Vanhaverbeke vill också få med företagarna i tänket och ställer frågan direkt till varje enskild näringsidkare i salen :

- Vad har du som företagare för ansvar och intresse att vara med i den gemensamma utvecklingen av näringen? Hur ser din besöksmarknad ut? När kommer besökarna? På vilket sätt kan du identifiera besöksmarknaden bättre? Då blir det lättare att ha en strategi för utveckling. Och kom ihåg att söka stöd och hjälp från de instanser som finns, uppmanar hon.

Monica Frisk, Gotlands Förenade Besöksnäring

Monica Frisk, Gotlands Förenade Besöksnäring

Kryssningskaj ger nya utmaningar

2018 får Visby en egen kryssningskaj. Det innebär stora möjligheter för besöksnäringen på ön, men det medför även stora utmaningar för samtliga inblandade och ställer höga krav på samverkan, vilket inte är så lätt som det låter. Therese Lindberg på Tillväxtverket betonar vikten av långsiktig planering. Besöksnäringens behov måste ingå i samhällsplaneringen, menar hon. Satsa på utbildning så att destinationen kan förses med professionell kompetens. Tydliga roller och ansvarsfördelning är nödvändigt.

Den nya kryssningskajen kräver en satsning på infrastruktur, vilket i sin tur kräver stor samverkan och en samsyn för att förstå branschen. Det säger Monica Frisk på Gotlands Förenade Besöksnäring. Hon har tidigare erfarenhet från kryssningssatsningen i Helsingborg och har varit med och byggt upp destinationsbolaget Visit Helsingborg (reds. anm.) Det är viktigt att ha ett gott samarbete med CMP, Copenhagen Malmö Port, och se affärsmöjligheter för både små och stora företagare, menar hon. CMP är ledande på kryssningstrafik i norra Europa med 350-380 anlöp per år och är en bra förebild. Där har samarbetet med offentlig sektor varit en framgångsfaktor.

Det finns 240 kryssningsfartyg över världen. 228 miljoner kronor om året kommer in i Sverige genom kryssningskonsumtion. Vad behöver vi göra för att Gotland ska vara en av Östersjöns ledande kryssningsdestinationer? Och vad ska vi göra för att komma igång?

- Samarbete är nyckelordet. Vi startar Gotland Cruise Network den 20 april, 2016, berättar Monica Frisk. Vi ska inventera vad vi har att erbjuda i upplevelseväg, internationalisera, producera nya upplevelser, marknadsföra oss mer offensivt i kryssningssammanhang, samverka, skapa resultat och nå mål. Detta skapar tillväxt för hela Gotland, poängterar hon.

Redan nu är Gotland en populär kryssningsdestination vilket märks av i handeln. Enligt Rickard Hedsand på Coop Öster syns det direkt på försäljningssiffrorna när kryssningsfartygen kommer.

Gotland - ett hållbart resmål?

Therese Lindberg framhåller även vikten av att tänka hållbart.

- 2012 fick Tillväxtverket i Samarbete med VisitSweden ett regeringsuppdrag som handlade om hållbar destinationsutveckling. Fem platser som hade särskilt goda förutsättningar att utvecklas mot en internationell marknad valdes ut: Kiruna, Åre, Stockholms skärgård, Vimmerby och Bohuslän. Projektet handlade om att utveckla och identifiera användbara modeller för framgångsrik destinationsutveckling. Detta ska sedan bli modell för andra besöksdestinationer.

Handel, idrott och turism

Dagligvaruhandeln är något man lätt glömmer bort när man pratar om turism men det är en extremt viktig part, särskilt här på Gotland. Det säger Elisabet Elmsäter Vegsö, Svensk Handel. Hon tipsar handlarna om att sätta ut trottoarpratare och skyltar i butiken på andra språk än svenska. Det bjuder in besökarna och får dem att känna sig välkomna. Hon pratar också om hur viktigt det är att värna det goda värdskapet, ända ner på “golvet” bland personalen.

Något annat som inte direkt kopplas till besöksnäringen är idrotten. Men faktum är att “Idrottens ö” lockade hela 86.700 besökare till Gotland förra året. Det finns 31 olika idrotter som föranleder besök hit.

- Hela året kommer det folk till ön för idrottens skull, men vi behöver bli mer affärsmässiga, säger Bo Ronsten, Gotlands Idrottsförbund. Olika idrottsevenemang förlänger säsongen och drar hit folk då besöksnäringen har låga siffror i övrigt och det är mycket värt.

Boendekapacitet och bra kommunikationer till ön finns. Närheten till flyg och färja är en klar fördel jämfört med andra destinationer.

- Vi har haft en hel del nationella möten förlagda här på Gotland, och vi kan göra mer. Vi skulle även vilja satsa på internationella idrottskonferenser. Vecka 26, 2017 kommer det idrottare från 24 öar till Island Games och då tar vi emot 3.300 internationella gäster. Alla vill förstås se så mycket som möjligt av Gotland. Då hoppas vi att det går att hitta nya möjligheter med infrastrukturen under den perioden, till exempel gratis bussturer, säger Bo Ronsten.

Gotland som deckarmiljö

Det talas en hel del om säsongsförlängning inom besöksnäringen på Gotland, och ett nytt sådant evenemang är Crimetime Gotland, som hade premiär veckan efter Medeltidsveckan förra året.

- Det här är en reseanledning i världsklass, säger Cecilia Österlind, Inspiration Gotland.

Över 60 deckarförfattare, både svenska och internationella, kommer till Gotland fyra dagar i augusti. Under dessa dagar har man chans att umgås på ett ganska personligt sätt med sina författare.

- Det är middagar, skrivarskolor och annat spännande som händer. Många deckarförfattare undrade varför det inte finns någon stor deckarfestival i Sverige. Det kom förslag från flera bokförlag att titta på detta, vilket ledde oss till Gotland för här fanns ett liknade förslag inlämnat till Länsstyrelsen. Och det finns också en fantastisk energi här när det gäller evenemang, så det var flera parametrar som gjorde att det blev just här, berättar Carina Nunstedt, festivalchef Crimetime Gotland.

Satsa på infrastruktur och kompetensförsörjning

Men en ökad turistström ställer höga krav på en region. Förbättringar av infrastrukturen är något som kommer högt upp på agendan när Thomas Laurell från Visita börjar prata.

-  Gästerna har alltid en valmöjlighet och om det är dyrt eller svårt att ta sig till Gotland åker de hellre någon annanstans.

Thomas Laurell talar även om den digitala infrastrukturen som måste ses över.

- Just nu går den tillbaka 15 år i tiden på grund av att man rycker upp kopparledningarna i marken utan att ersätta den med fungerande teknik. Det ställer till med problem för många företag på landsbygden som inte har möjlighet att koppla upp sig. Då kan de inte längre ta emot kortbetalningar eller göra beställningar. Där behöver alla inblandade gemensamt arbeta för att rätt satsningar görs, understryker han.

Besöksnäringen är oerhört viktig för ekonomin. Den står till stor del för skatterna så att vi kan betala skolor och omsorg och etablera nyanlända. Många nya jobb skapas där, inte minst för ungdomar och utrikes födda. Men då är det av stor vikt att regionen kan tillgodose kompetensförsörjningsbehovet, menar Thomas Laurell.

- Se till att skapa fler vägar in i arbetslivet. Gör det enklare! Yrkesvux och yrkeshögskolan är viktiga aktörer. Praktikanter är ett annat bra sätt att få kompetent personal. Det är företagarna som vet vilken kompetens som behövs inom besöksnäringen.

Konkurrenter eller partners?

Katrien Vanhaverbeke, Arena för tillväxt, påpekar också hur viktigt det är som företagare att se på varandra på rätt sätt. Skillnaden mellan att betrakta varandra som konkurrenter och att vara strategiska samarbetspartners är avgörande. Om man vill ha en stärkt destination är det viktigt för näringen med samarbete.

Hon får medhåll av Thomas Laurell som också vill få samtliga närvarande att stanna upp och fundera på några saker: Vad ska vi samverka kring? Vad vill vi med Gotland? Vilka vill vi vara nationellt och internationellt?

- Där finns något att samverka kring - en tydlig gemensam målbild, avslutar han.

- Och glöm inte bort hållbarheten! inflikar Therese Lindberg, Tillväxtverket. Bygg och tänk hållbart!

Text: Catharina Ampler

Tillbaka till kartan

Ort: Visby

Antal deltagare: 70

Arrangör: Region Gotland

Logotyp - Gotlands förenade besöksnäring
Logotyp Inspiration Gotland AB
Logotyp Region Gotland