Tillväxtverket

Dialogmöte  - Kultur på export

Under 2016 inrättade Tillväxtverket tillsammans med Kulturrådet ett kulturexportstöd för att främja internationaliseringen av svensk konst och kultur. I slutet av mars samlades ett 50-tal aktörer för att i dialog med varandra och myndigheterna utvärdera den pågående internationaliseringsinsatsen. Det här kom man fram till.

Kulturrådet och Tillväxtverket berättar om satsningen på ökad kulturexport

Kulturrådet och Tillväxtverket berättar om satsningen på ökad kulturexport

Kulturrådets kulturexportstöd syftar till att få fler professionella mellanledsaktörer inom litteratur-, dramatik-, scenkonst- samt bild- och formkonstområdena att kunna marknadsföra och visa upp svensk konst och kultur vid internationella branschträffar. Under perioden 2016-18 kan aktörer söka bidrag från en pott om en miljon kronor per år. Bidraget finansieras av Tillväxtverket och delas ut under fyra löpande utlysningsperioder varje år.

Under 2016 års utlysningsperioder inkom sammanlagt 116 ansökningar från 84 organisationer, som tillsammans ansökte om stöd på 6 554 229 kronor. Av dessa beviljades 50 ansökningar från 36 organisationer bidrag om sammanlagt 950 000 kronor. Det lägsta beviljade bidraget var om 5000 kronor, det högsta om 53 000 kronor. I snitt beviljades bidrag om 19 000 kronor vardera till de utvalda aktörerna.

Elin Norqvist, Kulturrådet

Elin Norqvist, Kulturrådet

- Behoven ser väldigt olika ut hos de olika konstformerna. Hos bild- och formkonsten ser vi högre sökta summor än hos exempelvis scenkonst- eller litteraturområdet. I första hand har bidrag beviljats för deltagande på internationella mässor och mötesplatser. Det lägsta beviljade bidraget var inte ett resestöd utan ett marknadsstöd för en provöversättning som tog form under det första året, förklarade Norqvist.

Bedömningen av vilka som ska beviljas stöd har gjorts utifrån hur tydlig den ansökande partens exportavsikt varit och hur stor relevansen av att medverka vid en specifik mässa eller mötesplats bedömts vara. Under det inledande året har medel beviljats för exempelvis resor, boende och monterhyra, men inte för traktamenten, löner och matkostnader. Lejonparten av de ansökande organisationernas geografiska placering har varit koncentrerad till Stockholmsområdet.

En annan tydlig trend som kunnat urskiljas under året har varit att man i första hand ansökt om bidrag för att besöka platser i Nordamerika och Europa, där de största internationella marknadsföringsplatserna finns.

Carin Bacho, Koja Agency

Carin Bacho

Carin Bacho är företrädare för barn- och ungdomslitteraturagenturen Koja Agency, en av de organisationer som beviljades bidrag. Under dialogmötet presenterade hon Kojas verksamhet och berättade mer om hur kulturexportstödet hjälpt dem att lyfta ambitionsnivåerna. 

– Vi representerar titlar från svenska förlag utomlands. Våra kanaler är väl inarbetade: det är internationella mässor och mötesplatser, exempelvis bokmässorna i Bologna och Frankfurt. Så för oss har det varit viktigt att nå ut på andra marknader än de vi känner, vi har till exempel sökt stöd för att ta oss till London och Polen. Där kan vi träffa utländska förläggare som letar efter böcker att översätta och för oss är det viktigt att snabbt få dem intresserade.

- Utmaningen är att få dem att kunna läsa våra svenska titlar, och där är provöversättningar viktiga. Så det vi har sökt stöd för är att ta några kapitel ur böcker som vi har haft mycket intresse för och be en professionell översättare att översätta dem. Förra året sökte vi stöd för en provöversättning och ett mässbesök.

- För några verksamheter kanske det låter lite, men för oss som sysslar med barn- och ungdomslitteratur har det betytt väldigt mycket. Effekten vi sett nu är att fler har kunnat läsa våra svenska böcker, sade Bacho.

Gruppdiskussuiner på dialogmötet om kultur på export

Gruppdiskussioner

Under dialogmötet delades deltagarna in i mindre grupper för att diskutera olika frågeställningar och uppmanades att skicka in sina svar med hjälp av Kulturrådets event-app. Några återkommande reflektioner när mötesdeltagarna ombads svara på frågeställningar som ”Behöver stödet utvecklas, och i så fall på vilket sätt?” och ”Hur ser era erfarenheter av kulturexport ut?” var att det på sikt behövs en ökad långsiktighet i stödets utformning, snabbare handläggningstider och en ökad budget. Ett par av grupperna önskade sig även mer riktade insatser, som bättre skulle kunna tillgodose de olika konstfältens skilda behov. Ytterligare andra ville ha tydligare geografiska prioriteringar.

Ytterligare en av de organisationer som beviljades bidrag och som fanns på plats för att dela med sig av sina erfarenheter var smyckekonstaktören Platina. Deras utsända gallerist och kurator Sofia Björkman berättade bland annat om hur kulturexportbidraget möjliggjort en närvaro vid smyckekonstmässan Schmuck 2017 i München, och visade bilder från mässgolvet. Hon lyfte särskilt vikten av att kunna närvara fysiskt på stora branschträffar för att bygga nätverk.

Sofia Björkman, Platina

Sofia Björkman

– Jag var med och startade Platina efter att jag tog min examen från Konstfack 1999. Det är ett galleri och en studio för samtida smyckekonst. Vi jobbar även med konst och konsthantverk, men med specialisering på smyckekonst. Det bidrag jag har fått lät mig närvara på Schmuck-mässan under Munich Jewellery Week. När jag under min tid på Konstfack närvarade vid Schmuck för första gången var det en utställning och en middag. Idag är det någonting helt annat, det är en av våra viktigaste branschträffar. Det här sammanhanget är av stor betydelse både för mig som enskild smyckekonstnär och för dem jag representerar. Alla tänkbara instanser av vår bransch kommer hit för att knyta kontakter som resulterar i projekt och utställningar. Jag möter massor av människor som jag kan bjuda hit till Sverige, vilket gör att de i sin tur bjuder mig till sina länder.

Träffa några av deltagarna

Text och bild: Jakob Svärd