Tillväxtverket

Digitaliseringen har redan hänt

Leif Rehnström, VD för den digitala transformationsbyrån Hello Future.

Teknikomvandling eller digital transformation?

Om någon varit övertygad om att digitaliseringen är en pågående teknikomvandlingsprocess som händer här och nu  så lyckades Leif Rhenström att sätta ett par rejäla frågetecken intill alla sådana antaganden. Han inledde sin föreläsning genom att nysta i den begreppsförvirring som ofta förekommer när man pratar om digitalisering i en vidare bemärkelse.

– Digitalisering är en teknikutveckling medan digital transformation är en medveten förändring i syfte att klara av densamma.

Det första vi behöver ha koll på, menade Rehnström, är att digitaliseringen skapar nya beteenden hos människor.

– Redan för ett år sedan ägnade svenskarna aktivt sju timmar per dygn i digitala kanaler, och passivt är vi där dygnet runt. Det klart att det gör någonting med våra beteenden om vi gör någonting sju timmar per dag som vi inte alls gjorde för 15 år sedan.
Det andra vi bör ha koll på är hur de nya beteenden som uppkommit i och med digitaliseringen har förändrat de ekonomiska spelreglerna i grunden.

– Den digitala marknaden är inte geografiskt bunden, vilket innebär att företag enklare kan konkurrera på en global marknad – samtidigt som man då även blir utsatt för konkurrens från aktörer som man kanske inte skulle kunna tro utgör konkurrenter.

Svensk kreativ sektor låg tidigt i framkant för digitaliseringen

Leif Rehnström förklarade vidare hur den framtidsvision som 2002 målades upp i Richard Floridas hajpade bok ”Rise of the Creative Class” tidigt blev till verklighet i Sverige – utan att vi förstod att de kreativa näringarna höll på att resa sig. Genom ännu mer begreppsförvirring, genom att förutsätta att tidiga tech startups som Spotify och Mojang inte skulle kunna definieras som kreativa och kulturella aktörer, gick startskottet för digitaliseringen av sektorn de flesta av oss förbi.

Idag ser vi snarare en post-digitaliserad värld, menade han – där utmaningen inte längre främst består av att handskas med och slå mynt av ett inflöde av ny teknik utan i att förändra affärsmodeller och processer. Rehnström pekade vidare på att de kulturella näringarnas digitala transformationsresa kan delas upp i en pyramid med tre lager.

– Det enklaste sättet att påbörja en digital transformationsresa när du startar ett företag är med den digitala kommunikationen. Nästa lager utgörs av klassisk IT där man kartlägger företagets system för att förstå var man kan dra nytta av mjukvara som effektiviserar och snabbar upp processerna. Det är värdefullt eftersom man då kan börja ägna sig åt andra saker, exempelvis att producera billigare saker än ändra. Det sista lagret, det som oftast förknippas med digital transformation, är när man börjar jobba med nya affärsmodeller som är digitala, som är skalbara. När man börjar göra det uppstår förändringar i organisationen. Det är intressant att följa våra kunder genom det här sista steget, när affärsmodellerna börjar sätta sig och polletten trillar ner. När man går från att vara ett företag som exempelvis producerar trappor till att också vara ett mjukvaruföretag. Helt nya kompetenser måste in och organisationen måste plattas till.

Fotografen - yrkesgrupp som påbörjat sin transformationsresa

Ett exempel på en kreativ yrkesgrupp som framgångsrikt anammat åtminstone ett av de här lagren är fotografen.

– Ganska länge höll många kvar vid att plåta analogt och scanna negativen för att göra dem digitala. Idag är det väldigt få som gör det, utan man plåtar digitalt och har till och med minneskort som skickar bilderna direkt upp i molnet. Man har väldigt digitala arbetsflöden och har varit väldigt duktiga på att effektivisera sitt arbete utan att tappa i kvalitet, man kanske till och med kunnat höja kvaliteten. Men det är fortfarande en väldigt analog affärsmodell, det rör sig fortfarande om uppdragsfotografering, det finns ingenting med den affärsmodellen som är särskilt skalbart men man har effektiviserat processlagret. Utan det sista lagret – den skalbara affärsmodellen – på plats blir det svårt att tala om någon äkta digitaliseringsresa. Men det betyder inte att kulturella och kreativa näringar ska strunta i de övriga lagren.

– Ska man jobba med digitalisering inom dessa näringar borde man kanske fokusera på de lager som handlar om kommunikation och processer. Det är egentligen det man kan jobba med om man har en affärsmodell som inte är skalbar, som bygger på något slags eget skapande. Det är definitivt inget fel med det, tvärtom. Men det gäller att hålla isär arbetssätten och begreppen här. Det är egentligen det som är min poäng: Vi får inte använda startup-metodik på ett företag som inte är skalbart, eller en lokal affärsutvecklingsmetodik för någon som egentligen borde vara skalbar.

Leif Rhenström serverade sedan flera förslag på åtgärder för att undvika att villa bort sig i begreppen.

– Är man något slags stödorganisation till kreativa företag bör man satsa järnet på att se till att de blir duktiga på att utnyttja digital kommunikation så långt det bara går. Där går det att göra hur mycket som helst idag. Att effektivisera processer låter tråkigt men det kan vara i allt ifrån att faktiskt se till att ta bort onödiga processer till att se till så att fakturahantering och ekonomi sköter sig själva. Eller så kan det innebära att man bör använda digitala verktyg i sitt skapande för att hitta nya uttryckssätt. Eller med andra ord: Digitaliseringen av den svenska kreativa sektorn har kanske redan hänt, men deras digitala transformationsresa har bara börjat.