Tillväxtverket

Slutsatser utifrån våra studier

För att få djupare kunskap i hur villkoren för nyanländas företagande i Sverige ser ut idag har vi tagit fram ett antal studier. Resultaten av studierna ligger till grund för vårt fortsatta arbete.

Vi kommer att bygga vidare på resultaten från studierna i en kundresa för nyanlända som vill starta företag i Sverige. Kundresan ska användas för att fördjupa vår förståelse för målgruppens behov så att vi kan ta fram den information som målgruppen behöver

Migration, företagande och etablering

I studien Migration, företagande och etablering har vi kartlagt hur gällande lagar och regler ser ut för asylsökande och nyanlända som vill arbeta eller starta företag i Sverige.

Utifrån studiens resultat vill vi lyfta fram följande slutsatser:

Möjliggör spårbyte för egenföretagare

En asylsökande som varit anställd i minst 4 månader sammanhängande och får avslag på sin asylansökan har möjlighet att byta status – så kallat spårbyte – och i stället söka arbetstillstånd i Sverige. För den som har varit anställd undertiden som asylsökande finns alltså en alternativ väg till uppehållstillstånd. För den som istället har drivit företag under asyltiden finns ingen sådan möjlighet. Det är oklart varför företagare helt saknar möjligheten att byta spår.

Vi bedömer att det är viktigt att utreda möjligheterna att införa spårbyte för dem som drivit företag under tiden som asylsökande.

Gör det lättare att få AT-UND och samordnings­nummer så att fler kan försörja sig

För närvarande gör extremt få asylsökande praktik eller har ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Endast 494 av totalt 163 000 asylsökande hade ett arbete år 2015. För företagande saknas statistik.

Man kan arbeta under asylprövningen om man beviljas ett undantag från kravet på arbetstillstånd från Migrationsverket, ett så kallat AT-UND. Ett AT-UND gör i sin tur att man kan få ett samordningsnummer från Skatteverket som i sin tur behövs för att man ska kunna bli anställd. Det finns inget explicit utlänningsrättsligt krav på AT-UND för dem som vill starta företag, men även företagare behöver ett samordningsnummer.

Vi anser att det bör vara möjligt att förenkla och påskynda processerna kring AT-UND och samordningsnummer. Giltiga id-handlingar är det gemensamma kravet för AT-UND och samordningsnummer.

För de som har sådana handlingar borde Migrationsverket ha goda förutsättningar att per automatik dels begära ut samordningsnummer från Skatteverket, dels bevilja AT-UND. Skatteverket har föreslagit att alla asylsökande ska tilldelas samordningsnummer från den första juli 2017, det är dock osäkert om förslaget kommer att träda i kraft då.

Utred konsekvenserna av tillfälliga uppehållstillstånd

Det är svårt att förutse säkert vilka konsekvenser lagen om tillfälliga uppehållstillstånd får.  Det är dock tydligt att tillfälliga uppehållstillstånd på drygt ett år istället för permanenta uppehållstillstånd förändrar läget för de asylsökande. Den som vet att den får stanna max ett år i landet får antagligen svårare att hitta ett arbete, och blir mindre motiverad att starta företag.

Om en person kan försörja sig genom arbete eller på sitt företag när det tidsbegränsade uppehållstillståndet slutar gälla finns möjlighet att ansöka om permanent uppehållstillstånd. För en anställd krävs en tillsvidareanställning eller ett avtal om minst två års anställning. Anställningen får inte vara subventionerad med någon form av statligt bidrag, till exempel instegsjobb.

En egenföretagare måste visa att det finns tillräckligt kapital för att driva företaget och försörja sig i minst två år. Det finns ännu ingen explicit praxis för nyanlända som ansökt om permanent uppehållstillstånd genom försörjning på sitt företag när det tidsbegränsade uppehållstillståndet gått ut. Det är därför svårt att bilda sig en uppfattning om i vilken utsträckning företagande används som en grund för permanent uppehållstillstånd.

Utveckla samverkan mellan nyckelaktörer

Regelverket är inte det största hindret för arbete och företagande. Många gånger handlar det mer om att involverade aktörer, var för sig och i samverkan, behöver sprida information och kunskap, göra rätt prioriteringar och skapa bra arbetsformer för att nå asylsökande och nyanlända på ett effektivt sätt. De centrala myndigheterna Migrationsverket och Arbetsförmedlingen bör stärka sitt samarbete och sin samordning. Myndigheterna bör också stärka sitt samarbete med aktörer på lokal nivå, som kommuner, näringslivet och den ideella sektorn.

Säkerställ lika villkor i hela landet

En stor utmaning för alla involverade aktörer är att säkerställa att alla asylsökande och nyanlända får lika villkor och tillgång till samma insatser och stöd oavsett var i landet de hamnar. Flera utredningar visar att denna förmåga brister hos Migrationsverket och Arbetsförmedlingen, liksom hos andra offentliga och privata aktörer. Målet bör vara att säkerställa att de stödjande och främjande insatserna för målgruppen håller samma kvalitet och tillåter samma flexibilitet och anpassning oavsett var i landet de erbjuds.

Stärk jämställdhetsperspektivet

Flera utredningar visar att kvinnor tar del av insatser i mycket mindre utsträckning än män, både medan de söker asyl och i samband med etablering. Insatserna ger dessutom sämre resultat för kvinnor – en mindre andel kvinnor än män går vidare till arbete, utbildning eller företagande efter en avslutad insats.

Jämställdhetsperspektivet är generellt svagt integrerat i till exempel Migrationsverkets och Arbetsförmedlingens insatser och aktiviteter för målgruppen. Detta inkluderar även Arbetsförmedlingens starta eget-verksamhet.

Gör det lättare att ta eget ansvar för försörjning

Asylsökande har inte tillgång till några generella insatser för att etablera sig på arbetsmarknaden eller starta företag.

Samtidigt inleds Arbetsförmedlingens ansvar för den typen av insatser först när ett uppehållstillstånd beviljats, vilket kan ta upp till två år. Den asylsökande får alltså försöka skaffa sig ett arbete eller starta företag på egen hand. Detta förutsätter att den asylsökande kan ta till sig rätt information om sina skyldigheter och rättigheter för egenförsörjning i Sverige.

Låt fler delta i insatser

Mycket få asylsökande och nyanlända deltar i etableringsfrämjande insatser medan de söker asyl och de första åren efter uppehållstillstånd. Migrationsverkets insatser inom ramen för organiserad sysselsättning nådde långt ifrån alla asylsökande även innan antalet asylsökande ökade kraftigt under hösten 2015. Senare i integrationsprocessen återkommer problemen, då en mycket liten del av dem som omfattas av Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag deltar i några kvalificerade aktiviteter. Det spelar ingen roll hur väl anpassade insatser som erbjuds om inte tillräckligt många tar del av dem. Dessutom är resultatet från dagens insatser svagt när det gäller etablering på arbetsmarknaden eller företagande. Här har allra tydligast Migrationsverket och Arbetsförmedlingen arbete kvar att göra.

 

Utrikesfödda och företagens internationalisering

I studien Utrikesfödda och företagens internationalisering undersökte vi riktade initiativ som syftar till att små och medelstora företag ska ta vara på utrikesföddas kompetenser och därmed lyckas bättre i sitt arbete att bli internationaliserade. Vi kan konstatera att insatser på området kan bidra till tillväxt och sysselsättning samt integration och mångfald.

Studien har genomförts i tre steg. Relevant forskning har granskats och offentliga insatser kartlagts. Detta har följts av en djupstudie av fem insatser som framkommit från kartläggningen. Avslutningsvis har resultaten från de första två stegen analyserats med målen att identifiera varför resultat ser ut som de gör samt identifiera vad som är framgångsrikt och vilka svårigheter som uppstår i arbetet med att tillvarata utrikesföddas kompetens vid företags internationalisering.

Det finns ett positivt samband mellan andelen utrikesfödda i ett land och mängden utrikeshandel. Nya preferenser och kontaktnät leder till mer handel över gränserna. På företagsnivå kräver internationalisering att företaget har rätt kunskap, nätverk och strategi, samt att företaget befinner sig i en tillräckligt utvecklad fas och har en gångbar produkt. Att nå kunder och hitta samarbetspartners är en svårighet för många företag vid internationalisering. Utrikesfödda kan bidra i ett företag genom sociala nätverk och kontakter i hemlandet. Utrikesfödda kan även bidra med unik kompetens, till exempel goda språkkunskaper eller erfarenhet av affärer i ett annat land. Sådan kompetens är helt nödvändig för många utrikesaffärer.

Offentliga organisationer som vill utforma insatser för att ta tillvara utrikesföddas potential behöver ta fram väl avgränsade insatser och lägga tillräckliga resurser på att identifiera och rekrytera lämpliga deltagare.

Hur kan utrikesfödda bidra?

Mer handel över gränserna: Det finns ett positivt samband mellan andelen utrikesfödda i ett land och
mängden utrikeshandel. Nya preferenser och kontaktnät
leder till mer handel över gränserna.

Nätverk: På företagsnivå kräver internationalisering att företaget har rätt kunskap, nätverk och strategi,
samt att företaget befinner sig i en tillräckligt utvecklad
fas och har en gångbar produkt. Att nå kunder
och hitta samarbetspartners är en svårighet för
många företag vid internationalisering. Utrikesfödda
kan bidra med väl underhållna sociala nätverk, till
exempel kontakter i hemlandet.

Unik kompetens: Självuppfattad brist på kunskap och kompetens är också ett hinder vid företags internationalisering.
Utrikesfödda kan bidra i de fall de har unik kompetens, till exempel goda språkkunskaper eller erfarenhet av affärer i ett annat land. Sådan kompetens är helt nödvändig för många utrikesaffärer.

Hur utformar vi insatser för att ta vara på utrikes­föddas potential?

Väl avgränsade insatser: Den enskilt viktigaste faktorn för framgång är att insatserna är väl avgränsade.

Identifiera och rekrytera lämpliga deltagare: Det är också viktigt att lägga tillräckliga resurser på att
identifiera och rekrytera lämpliga deltagare med tillräcklig
kunskap, kompetens och aktiva nätverk.

Deltagarna matchas mot mogna företag: Deltagande företag ska ha en strategi för och en förmåga att
nyttja den kompetens som erbjuds.

Deltagarna kan själva vara företagare: Även då bör företagarna och deras företag uppfylla dessa eller
liknande kriterier. Att främja små och medelstora företags internationalisering genom att tillvarata utrikesföddas kompetens är ett område som har stöd i vetenskaplig litteratur och i högsta grad kan vara framgångsrik. Men den kräver också
noga övervägda insatser, då det beror på flera faktorer
om denna potential kan komma till sin rätt.

Rekommendationer till företag

Se över möjligheter i företagets kompetensbas: Det kan finnas dold kunskap och kompetens i företagets interna kompetensbas som kan bidra till företagets internationalisering till exempel språkkunskaper, kulturell kompetens eller unika nätverk i länder dit företaget vill exportera eller importera.

Det finns stor internationell kompetens i Sverige:  När företag gör affärer med andra länder är det ofta aktuellt att
knyta till sig personer med internationella erfarenheter. Stor internationell kompetens finns i Sverige som kan bidra till företagets export och import. Lokala näringslivsutvecklare kan hjälpa företaget att knyta till sig rätt kompetens.

Ta vara på de affärsmöjligheter som demografiska förändringar innebär: I takt med att antalet utrikesfödda ökar i Sverige växer också affärsmöjligheterna. Att tidigt identifiera nya preferenser och/eller tillvarata kompetenser kan innebära en konkurrensfördel för företaget och bidra till export- och importmöjligheter.

Behov av stöd hos nyanlända nyföretagare

Ser behoven hos en nyanländ person i Sverige med ambition att starta företag annorlunda ut jämfört med företagare som bott i Sverige under en längre tid? I studien Behov av stöd hos nyanlända nyföretagare har vi tittat på behov och utmaningar hos befintliga företagare som under de senaste tre åren startat företag i Sverige efter att nyligen ha kommit till landet. Studien bygger på en kvalitativ intervjustudie med nio företagare. Studien visar att behovet av stöd och information hos nyanlända som har startat eller är på väg att starta företag i viss utsträckning är samma som för andra nyföretagare i Sverige. Det finns dock en del områden där utmaningarna kan vara större:

Nätverk – Bland alla företag är det viktigt att omge sig med ett nätverk. Nätverket kan ge information och kunskap som är nödvändig för att kunna starta företaget, men det kan också vara ett sätt att bygga en kundbas. För en person som kommer till ett nytt land finns normalt sett inte något etablerat kontaktnät att förlita sig på varför det finns ett särskilt behov av stöd i att bygga nätverk.Mentorskap och rådgivning – Att ha en rådgivare eller en mentor kan dels vara ett sätt att avhjälpa bristen på nätverk, dels ge en person att kontakta för att få hjälp med konkreta frågor. Flera av företagarna vittnar om hur viktigt det har varit att få stöd från enskilda personer. Vi ser ett behov av att få tillgång till mentorer och rådgivning på fler språk.Kunskap – Kunskapen som behövs kan delas in i generisk kunskap, som till exempel bokföring, och i branschspecifik kunskap, som till exempel byggregler. Kunskapsbehovet finns hos alla företag. Det som behövs explicit i gruppen nyanlända företagare är till exempel kunskap om svenska skatte- och redovisningsregler, liksom kunskap om den bransch och den marknad de är aktiva inom.Information tidigt och på fler språk – För att inspirera fler att starta företag behövs information tidigt i asylprocessen samt på fler språk än svenska.Affärskultur – Det finns oskrivna regler i alla kulturer och kunskap eller okunskap om sådana påverkar hur en person uppfattas. Det kan avgöra om en affär blir av eller inte. Det finns ett behov att lära sig den svenska affärskulturen bland företagarna.Finansiering – Det kan för alla småföretag vara svårt att få finansiering. För nyanlända finns det dessutom lagar som gör att det kan vara svårare att få bli företagskund i svenska banker. De stöd som finns att få utanför banker är begränsade och möjligen finns det ett behov av att förbättra alternativa finansieringsvägar samt tydliggöra informationen om att dessa finansieringsvägar finns som alternativ.

Intervjuer med aktörer som arbetar med stöd till nyanlända

Utöver intervjuerna med nyanlända företagare, genomfördes intervjuer med aktörer som arbetar med stöd till nyanlända företagare. Här nedan listar vi några av utmaningarna:

  • Information om att det finns möjlighet att starta företag inom etableringsprocessen sprids inte till de nyanlända. Det skulle behövas information tidigt i processen och den skulle behöva vara tillgänglig på fler språk än svenska. Det vore bra om den informationen är samordnad mellan Migrationsverket och Arbetsförmedlingen som är de myndigheter som är involverade på nationell nivå Också rådgivning och kurser behöver finnas tillgängligt på fler språk än svenska.
  • Det är viktigt att få tillgång till branschnätverk och mentorer. Det kan vara en aktivitet som drivs av myndigheter tillsammans med andra aktörer; att ge kontaktytor för framtida kunder eller andra affärsrelationer. Med ett bra nätverk ökar den enskilda företagarens trygghet och det ger stöd i stora och små saker.
  • Arbetsförmedlingen registrerar inte om en person har företagarerfarenhet. I registreringen/inskrivningen framgår det inte heller vilka personer som skulle ha ett intresse av att starta företag. Det gör att man missar en potentiell etableringsväg för personer som är intresserade av eget företagande. Arbetsförmedlingen har ingen möjlighet att nå denna grupp med information eftersom det inte registreras vilka som är intresserade av att starta företag.
  • Det finns ett behov av att myndigheter generellt blir bättre på att se till individens behov och erfarenheter. Det skulle göra att det blev lättare att matcha personer med rätt bana. Många myndigheter fortsätter i invanda spår, men de kan behöva anpassa arbetssätten.