Tillväxtverket
Två kvinnor sitter i en soffa och pratar.

Ny kompetens, nya företag & snabbare integration

Tillväxtverket arbetar för att underlätta för asylsökande och nyanlända att starta företag i Sverige. I vårt uppdrag ingår också att underlätta för företag att hitta den kompetens de behöver och att underlätta nyanländas integration i det svenska samhället.

För att hälften av de nyanlända ska försörja sig själva har det historiskt tagit åtta år. Sverige måste bli bättre på att ta tillvara immigranters ekonomiska potential.

Under 2015 sökte över 160 000 personer asyl i Sverige och omkring 80 000 personer är idag inskrivna i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag. Om vi lyckas tillvarata de kunskaper, kompetenser och erfarenheter som nyanlända har med sig kan vi göra Sverige än starkare. Sveriges välstånd är beroende av fler och växande företag. Redan idag utgör personer med utländsk bakgrund en betydande del av företagssverige och de har också en avgörande roll för sysselsättningen.

Företag och näringsliv behöver omvandlas och förnyas för att möta den tilltagande globala konkurrensen. Det är viktigt att hitta fler och nya affärsidéer och perspektiv så att fler företag kan startas och utvecklas. Vår uppgift är underlätta för nyanlända att starta företag och också att underlätta för svenska företag att hitta den kompetens de behöver. När nyanlända integreras i det svenska samhället kan de också bidra, det blir win win för all parter.

Rekommendationer för fortsättningen

Tillväxtverket har arbetat med nyanlända och företagande sedan 2015. Idag kan vi faktiskt säga att vi vet en hel del om vilka verktyg som behövs för att nyanlända ska lyckas starta och driva företag i Sverige och hitta sysselsättning eller arbete.

Utifrån de studier och projekt vi har genomfört, har vi kommit fram till en rad rekommendationer som vi anser särskilt viktiga för att skapa bättre förutsättningar för nyanlända.

Möjliggör spårbyte för företagare

En asylsökande som är anställd kan vid avslag på asylansökan byta spår och få tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd. Samma möjlighet ges inte till en asylsökande som startar företag i Sverige, utan hen måste vid avslag på sin asylansökan lämna landet - även om företaget är framgångsrikt och lönsamt. Spårbyte bör därför omfatta även företagare.

Gör det lättare att få AT-UND och samordningsnummer

Vi anser att processerna kring AT-UND och samordningsnummer bör förenklas och påskyndas så att asylsökande kan starta företag eller söka arbete eller praktik så snabbt som möjligt.

Utred effekterna av tillfälliga uppehållstillstånd

Det är svårt att förutse säkert vilka effekter lagen om tillfälliga uppehållstillstånd får, men klart är att tillfälliga uppehållstillstånd på drygt ett år istället för permanenta uppehållstillstånd förändrar läget för de asylsökande som beviljas uppehållstillstånd. Den som får stanna max ett år i landet får antagligen svårare att hitta ett arbete, och blir mindre motiverad att starta företag. Idag ställs också högre krav på att företagare ska bevisa sin försörjningsförmåga, än på en anställd person. Förutsättningarna för att få stanna i Sverige borde vara desamma oavsett om du är företagare eller anställd.

Fortsätt utveckla tidiga företagsförberedande insatser

För att skapa långsiktigt hållbara modeller för nyanländas företagande behövs tidiga företagsförberedande insatser, redan under asylfasen. Vi behöver få till bättre samarbeten mellan fler aktörer under asylprocessen och förändra vissa av de nuvarande reglerna för att få en mer effektiv integrationsprocess.

Se över möjligheterna till alternativ finansiering

De stöd som finns att få utanför bankerna är begränsade. Ett första steg är att göra tydligt vilka aktörer som erbjuder finansiering för nyanlända, och i vilka faser de kan erhålla den. De möjligheter till finansiering som finns behöver sen spridas till nyanlända, till exempel via verksamt.se.

Stärk jämställdhetsperspektivet

Flera utredningar visar att färre kvinnor än män tar del av insatser, både då de söker asyl och i samband med att de etablerar sig i Sverige, till exempel genom arbete. Insatser för kvinnor ger också sämre resultat än insatser för män, en mindre andel kvinnor går vidare till arbete, utbildning eller företagande efter en avslutad insats Jämställdhet behöver därför integreras bättre i insatser och aktiviteter.

Gör det enklare att öppna bankkonto/företagskonto

Det är svårt för nyanlända att få öppna bankkonto, vilket är ett växande problem som går bortom regelverket. Enligt Svenska Bankföreningen är det generellt svårare att öppna ett företagskonto än ett personkonto, oavsett om kunden är nyanländ eller svenskfödd. Nyanlända företagare som lyckats öppna ett företagskonto vet ofta inte vad ett företagskonto får användas till. Information bör kunna ges på flera språk. Vi behöver kartlägga och påverka regelverken samt de krav och möjligheter bankerna har rörande företagskonton till personer med ursprung både inom och utom EU.

Ta fram en framgångsrik modell för nyanlända och företagande

Med utgångspunkt i den kunskap vi har inhämtat menar vi att den mest lyckade metoden, om vi ser till helheten, bör vara en modell som innefattar utbildning, rådgivning, mentorskap, nätverk och finansiering i kombination med undervisning i yrkessvenska.

Kompetensutveckla i företagande

Arbetsförmedlare bör kompetensutvecklas ytterligare inom området företagande. Vi behöver framhäva att företagande bland nyanlända är ett alternativ till anställning. Ett sätt är att erbjuda riktad och relevant information om nyanländas företagande till Arbetsförmedlingens kundtjänst. Som ett komplement kan kompetenshöjande insatser inom området företagande inkluderas i befintliga forum med fokus på kompetensutveckling.

Bättre tillgång till nyanlända deltagare

För att kunna ta tillvara nyanländas kompetens och erfarenhet av företagande måste de ges chansen att delta i företagsförberedande insatser. Mer än hälften av projekten lyckades inte få nyanlända deltagare i önskad utsträckning från Arbetsförmedlingen. Samarbetet mellan Tillväxtverket och Arbetsförmedlingen har förbättrats betydligt.

Kartlägg nyanlända med företagarbakgrund och intresse

Vi har, tillsammans med Arbetsförmedlingen, påbörjat arbetet med att förbättra deras verktyg ”Job Skills” . I verktyget kan nyanlända själva registrera sin bakgrund och kommer att, under hösten, att kompletteras med frågor om företagarbakgrund.

Samordna nationell information

Idag finns ingen nationell samordning av information och stöd till företagsetablering bland nyanlända. Det gör att personer som inte är bosatta i någon av landets tre största städer kan sakna stöd från nationella myndigheter. För att ta reda på ännu mer om hur behoven hos nyanlända företagare ser arbetar vi nu med en så kallad kundresa för nyanlända som vill starta företag. Genom att gå igenom och analysera vårt kunskapsunderlag och genomföra intervjuer med företagare och handläggare har vi fått en bild av vilken information nyanlända behöver och vilka behov de har. Kundresan kommer att ligga till grund för förbättrad informationen till nyanlända och asylsökande på verksamt.se, för att göra det lättare för målgruppen att starta företag.

Ta fram information på fler språk

I flera fall har nyanlända uppgett att de inte förstod information från myndigheter eller kunde delta i informations- och nätverksträffar. Att erbjuda information på fler språk än svenska är ett snabbt sätt att nå dem. Som ett första steg har vi samlat aktuell information om regler för nyanlända och asylsökande som vill starta företag i Sverige. Informationen finns dels i foldern ”Starta företag i Sverige” som översatts till engelska, persiska och arabiska, dels publicerad på verksamt.se på svenska och engelska. Informationen togs fram i samarbete med Migrationsverket, Arbetsförmedlingen och Skatteverket. Vi översatte också den foldern ”Starta företag utan pengar” till engelska, arabiska och persiska.

Erbjud branschspecifika nätverksträffar

Behovet av att lära känna branschen och bygga nätverk är stort. Som nyanländ har man tillgång till ett mycket begränsat affärsnätverk. Viss kunskap kan inte heller tillgodogöras på annat sätt än genom att se hur andra gör och att tala med personer med mer erfarenhet. Därför bör vi erbjuda branschspecifika nätverksträffar tillsammans med branschorganisationer, experter och branscherfarna företagare.

Läs mer om de projekt som genomförts med stöd av Tillväxtverket under Snabbare integration och Snabbspår för företagare

Våra studier kring nyanlända, integration och företagande hittar du under rubriken Kunskap och våra samarbetspartners under rubriken Nätverk.

Vet du vad AT-UND och TUT är och känner du till hur vi definierar begreppet nyanländ? Om inte så titta i vår ordlista

Kontakt

Projektledare Lejla Babajic Löfgren

Telefon: 08-681 9363