Tillväxtverket

Alternativa lösningar

Du ska beskriva vilka alternativa lösningar som du överväger vid utformandet av förslaget, och konsekvenserna av dessa alternativa lösningar. Detta för att säkerställa att det förslag som tas fram är den mest ändamålsenliga lösningen, att inte andra lösningar är bättre.

Först en ordentlig problembeskrivning

En förutsättning för att kunna beskriva alternativa lösningar är att du först har gjort en utförlig problembeskrivning. Den ligger till grund för din utredning och hjälper dig att lättare identifiera olika alternativa lösningar och sätt att utforma regleringen på. Läs mer här om problem- och målformulering.

Ytterligare en förutsättning för att kunna beskriva de alternativa lösningarna är att du redogör för vilka effekter som blir om förslaget inte blir verklighet, det vi även kallar nollalternativet. Tänk på att en väl genomförd problembeskrivning ger dig underlag för en sådan redovisning. Läs mer om hur du kan tänka när du beskriver nollalternativet.

Det här ska du göra

  • Gör en utförlig problembeskrivning.
  • Utred nollalternativet
  • Sök och utred alternativa lösningar, gärna med hjälp av branschorganisationer eller andra berörda aktörer.
  • Jämför konsekvenserna av alla alternativ som du bedömer är relevanta.
  • Välj den lämpligaste lösningen med hjälp av kriterier som till exempel måluppfyllelse, kostnadseffektivitet och genomförbarhet.
  • Redovisa rättsliga och andra begränsningar för alla alternativ.
  • Motivera dina överväganden och varför du eventuellt har valt bort något alternativ.

Du ska göra en analys som omfattar alla sorters effekter. Det kan handla om allt från effekter för företag, offentlig sektor, hushåll, miljön och sociala effekter.

Redovisa rättsliga och andra begränsningar

Det finns faktorer som begränsar möjligheterna att överväga alternativa lösningar. Det kan vara överordnad EU-rätt eller annan internationell rätt, där det nationella handlingsutrymmet vid utformningen av regleringen är begränsat. Vid utredningar inom kommittéväsendet finns det ett kommittédirektiv som formulerar utredningens uppdrag och som i vissa fall kan begränsa handlingsutrymmet. Det kan även handla om fall där det finns ett specifikt politiskt uppdrag att utreda ett visst alternativ.

Redovisa alla sådana begränsande faktorer. Tänk på att det inte räcker att konstatera att de föreligger. Du ska även beskriva dem.

Om EU-rätten eller den internationella rätten begränsar det nationella handlingsutrymmet ska du redovisa detta särskilt. Det ska framgå i vilka delar av förslaget sådana begränsningar finns och hur regelgivaren förhåller sig till EU- eller annan internationell rätt i förslagets olika delar. Redovisa rättskällor och de artiklar som är aktuella.

Läs mer om överensstämmelsen med EU- och annan internationell rätt.

Ta kontakt med berörda aktörer

Du bör så tidigt som möjligt i regleringsprocessen ta kontakt med berörda aktörer. Ett tidigt samråd kan nämligen vara ett sätt att hitta förslag till alternativa lösningar, men även ett sätt att få värdefull och kompletterande kunskap om effekter av den lösning som du eventuellt har som preferens. Sådan kunskap, tidigt i processen, kan göra att utformningen av en reglering kan justeras, så att exempelvis maximal kostnadseffektivitet uppnås, att negativ konkurrenspåverkan undviks eller så att små företag inte påverkas oproportionerligt. Läs mer om samråd.

Redovisa alternativ till reglering

Redovisa vilka eventuella alternativ som finns till reglering. Det kan handla om

  • information och rådgivning
  • frivilliga överenskommelser eller åtaganden
  • att marknaden själv kan lösa ett problem.
Även om du anser att det inte finns några sådana alternativ, bör du redogöra för det och motivera hur du har resonerat.

Hur skulle förslaget kunna utformas?

Redovisa vilka alternativa sätt det finns att utforma regleringen på rent tekniskt:

  • Kan vissa grupper undantas helt eller delvis från regleringen?
  • Hur ofta behöver en rapportering begäras in?
  • Kan avgifter differentieras?
  • Finns digitala lösningar som kan underlätta och effektivisera?

Jämför konsekvenserna av alla alternativ

Konsekvensutredningen ska även innehålla en jämförelse av konsekvenserna för de alternativa lösningarna i den mån de bedöms vara relevanta. Med relevanta menar vi att de faktiskt utgör alternativ som är realistiska och som inte omedelbart går att avfärda av olika skäl.

Du ska utreda dessa alternativa lösningar och redovisa de kostnadsmässiga effekterna som följer av dem. Det är bra om du beskriver effekterna både kvalitativt och kvantitativt.

Det kan finnas fall då det inte är meningsfullt att kvantifiera kostnaderna för de alternativa lösningarna. Sådana fall kan till exempel vara om ett alternativ under utredningens gång bedöms som orimligt eller om kommittédirektivet anger begränsningar för vilka alternativ som ska övervägas.

Försök beskriva effekterna så utförligt som möjligt. Använd dig av ett spann eller uppskattningar om siffrorna känns osäkra.

Motivera bedömningarna

Om du bedömer att det inte är meningsfullt att beräkna, ska du ändå alltid motivera din bedömning och redogöra för vilka försök som gjorts för att få fram underlag till beräkningar.

Tänk på att det kan finnas hjälp av konsulter att ta till när det gäller att kvantifiera kostnader.

Så här kan du resonera

Var öppen och motivera dina vägval

Det är viktigt att du inte låser fast dig vid en lösning i början av utredningen. Undersök istället förutsättningslöst effekterna av de olika lösningarna på samtliga plan. Redovisa de överväganden som du har gjort i konsekvensutredningen och motivera valet av lösning eller varför någonting valts bort.

Dokumentera löpande

Tänk på att löpande dokumentera de överväganden och de vägval som görs under utredningens gång. På så sätt samlar du mycket av underlaget till konsekvensutredningen under hand.

Hur omfattande ska utredningen vara?

Hur omfattande en undersökning och redovisning ska vara beror på ärendets karaktär och komplexitet. En fingervisning om hur komplext ett ärende är, kan till exempel vara relaterat till

  • om det är ett nytt område som ska regleras eller om förslaget avser ändringar av redan befintliga regler
  • om det är många personer, hushåll eller företag och branscher som berörs
  • om någon eller några grupper påverkas i särskilt hög utsträckning
  • om betydande konkurrenspåverkan kan uppstå
  • om olika lösningar medför stora skillnader på förslagets kostnadseffekter
  • om det finns nationellt handlingsutrymme gentemot överordnad EU-rätt eller internationell rätt.

Tillväxtverket har ett verktyg, som kan hjälpa till vid avvägningen, Smart start för enklare reglerlänk till annan webbplats.