Utrikesfödda kan minska bristen på kompetens i livsmedelssektorn

Skulle en ökad attraktivitet i Livsmedelssektorn locka fler utrikesfödda till sektorn? Detta är en av de frågor vi undersöker i rapporten Kompetens i livsmedelssektorn – En analys med fokus på mångfald och regioner.

• Kompetens i livsmedelssektorn – En analys med fokus på mångfald och regioner

Hög tillväxtvilja - men stora problem med kompetensförsörjningen

Livsmedelssektorn utgör ungefär en tiondel av näringslivet i Sverige och är av samhällskritisk betydelse. Samtidigt står Livsmedelssektorn inför stora utmaningar och en sådan är att kompetensförsörjningen är ett stort hinder för tillväxten i många av de företag som ingår i denna. Det visar Tillväxtverkets enkätundersökning Företagens villkor och verklighet 2023 som besvarats som av 6600 små och medelstora företag varav 830 tillhör Livsmedelssektorn. Resultaten från undersökningen visar att 75 procent av företagen i Livsmedelssektorn vill växa, men samtidigt ser nästan en tredjedel av företagen bristande tillgång till lämplig arbetskraft som ett stort tillväxthinder. Eftersom skillnaderna inom sektorn är stora har vi delat in den i delsektorerna; Primärproduktion (Jordbruk), Livsmedelsindustri, Livsmedelshandel och Restaurang. Störst är problemen inom Restaurang där nästan hälften av företagen ser bristande tillgång till lämplig arbetskraft som ett stort tillväxthinder. Inom övriga delsektorer ligger denna andel något under genomsnittet för Övriga företag som är 31 procent.

I rapporten Kompetens i livsmedelssektorn – En analys med fokus på mångfald och regioner analyserar vi i vilken mån utrikesfödda kan bidra till att förbättra kompetensförsörjningen i sektorn. I den tidigare rapporten Attraktiv och jämställd livsmedelssektor har vi konstaterat att en jämnare könsfördelning i sektorn skulle kunna ha en positiv effekt på kompetensförsörjningen.

• Livsmedelssektorn har hög tillväxtvilja - men även stora tillväxthinder (artikel)
• Attraktiv och jämställd livsmedelssektor (rapport)
• Läs mer om undersökningen Företagens villkor och verklighet

Få utrikesfödda arbetar inom jordbruket men de utgör en majoritet inom restaurang

Andelen utrikesfödda personer bland de förvärvsarbetande inom Livsmedelssektorn var 33 procent år 2020. Det är klart högre än genomsnittet för hela arbetsmarknaden som är 24 procent, vilket innebär att de utrikesfödda är klart överrepresenterade inom Livsmedelssektorn. Skillnaderna är dock stora mellan delsektorerna. Högst är andelen utrikesfödda inom delsektorn Restaurang med 53 procent och lägst är den inom Primärproduktionen med 9 procent.

Utrikesfödda med livsmedelsutbildning arbetar inte lika ofta i matchande yrken

Med hjälp av specialbeställd statistik från SCB har vi undersökt i vilken utsträckning personer i arbetsför ålder, som ingår i vissa utvalda utbildningsgrupper med ämneskoppling till Livsmedelssektorn, förvärvsarbetar samt om de arbetar inom ett yrke som matchar deras utbildning. En utbildningsgrupp omfattar alla personer i arbetsför ålder som har en viss utbildning som sin högsta och senaste.

Ett generellt mönster som vi ser i de flesta av dessa utvalda utbildningsgrupper är att inrikesfödda personer generellt har en högre förvärvsgrad än utrikesfödda, det vill säga att det är vanligare att de förvärvsarbetar. Det är även vanligare att inrikesfödda arbetar i ett yrke som matchar deras utbildning. Detta gör att utrikesfödda personer med dessa utbildningar utgör en delvis outnyttjad resurs. Detta gäller till exempel personer som har naturbruksutbildning på gymnasial nivå som sin högsta och mest aktuella utbildning. Andra exempel på detta är agronomutbildade samt personer med industriutbildning samt handels- och administrationsutbildning på gymnasial nivå. Ett undantag är restaurang- och livsmedelsutbildade på gymnasial nivå. Där är skillnaderna relativt små mellan utrikes- och inrikesfödda personer när det gäller hur vanligt det är att man arbetar inom ett yrke som matchar ens utbildning. Å andra sidan är denna andel relativt låg för båda grupperna.

Vi har även tittat på mer detaljerad matchningsstatistik och denna visar är det generellt är vanligare att utrikesfödda som har livsmedelsutbildningar är felmatchade. Det vill säga att de arbetar i ett yrke som saknar ämneskoppling till deras utbildning. I många fall är utrikesfödda med livsmedels­utbildningar även överkvalificerade för sitt yrke, vilket är en ekonomisk förlust för både individ, samhälle och Livsmedelssektorn.

Om Livsmedelssektorn blev mer attraktiv skulle kompetensförsörjningen förbättras

Generellt när det gäller åtgärder för att förbättra kompetensförsörjningen inom Livsmedelssektorn så skulle det, i de fall det finns bristyrken och bristutbildningar inom sektorn, kunna vara motiverat att öka volymen (antalet utbildningsplatser) på befintliga utbildningar eller att skapa nya utbildningar. Det gäller till exempel utbildning till slaktare och styckare samt Industriutbildningens inriktning mot Processindustriteknik.

För att få bättre effekt på kompetensförsörjningen inom Livsmedelssektorn av nya och utökade utbildningar krävs dock även att branscherna och yrkenas synlighet och attraktivitet ökar. Detta gäller särskilt de utbildningar och utbildningsinriktningar där många idag väljer att jobba inom yrken inom andra branscher som saknar ämneskoppling till Livsmedelssektorn. Attraktiviteten kan till exempel gälla faktorer som lön, arbetsmiljö och arbetstider. Här har samtliga aktörer, branscher och företag inom Livsmedelssektorn ett stort och viktigt jobb att göra.

En ökad attraktivitet skulle kunna få en del av de personer med ”rätt” utbildningar som valt att arbeta i omatchade yrken i andra branscher utanför Livsmedelssektorn att åter söka sig till sektorns olika delar och företag. Statistiken visar till exempel att andelen utrikesfödda med utbildning som åtminstone delvis är inriktad mot Livsmedelssektorn i högre utsträckning väljer att arbeta i andra branscher. Det gäller även i många fall kvinnor. Om fler utrikesfödda och kvinnor i ökad utsträckning kunde attraheras att jobba inom till exempel Primärproduktionen skulle detta kunna förbättra kompetensförsörjningen. En ökad attraktivitet skulle också kunna leda till att söktrycket på aktuella utbildningar ökar, vilket är en grundförutsättning för att volymökningar av olika utbildningsgrupper ska gå att genomföra.

Andra åtgärder som kan underlätta för företagen att rekrytera kompetent personal är ökade satsningar på validering av kompetens. Detta för att göra det möjligt för förvärvsarbetande i olika yrken som saknar matchande utbildning att visa att de har skaffat tillräcklig kompetens genom att arbeta när de söker nya arbeten. Det visar sig till exempel att en mycket stor andel av de som arbetar som kockar saknar kockutbildning. Många som arbetar inom Livsmedelsindustrin saknar också matchande utbildning. Det är viktigt att denna validering finns dokumenterad och kan bedömas på ett korrekt sätt av andra företag samt att det finns statistik över vilka personer som har vilka valideringar. En persons kompetens består inte enbart av vilken utbildning en person har utan även av den kunskap, yrkeserfarenhet och förmågor som personen i fråga har skaffat sig i arbetslivet.