Hur mäter man utveckling i företag och samhälle?

Gunilla Thorstensson, programansvarig Främja kvinnors företagande, bloggar om programmet, nytta och resultat.

Nya röster i media idag om regeringsuppdraget Främja kvinnors företagande. Det känns märkligt att läsa i media och på twitter att vi på Tillväxtverket inte följer upp vår verksamhet. Vi följer alltid upp vad vi gör och försöker fånga den nytta vi skapar. Eller för den delen fånga upp om det vi gör som inte är till nytta.

I programmet Främja kvinnors företagande har uppföljning och resultat varit centralt redan från början, och vi var glada att regeringen inför den nu pågående programperioden 2011-2014 tog hänsyn till våra önskemål om att kunna få ställa krav på våra regionala partners vilka uppgifter de kräver in av dem som deltar i affärsutvecklingsprogrammen. Men även tidigare har vi följt upp programmet, med externa utvärderingar och enkäter.  

Kvinnors företagande ökar

Att antalet företag som drivs av kvinnor har ökat är solklart — antalet företag som drivs av kvinnor har ökat med 13 procent mellan 2006-2010, enligt statistik från SCB. Likaså har nettoomsättning, antalet anställda i kvinnors företag och lönesumman utbetald från kvinnors företag ökat markant.

Slututvärderingen av programmets första del som genomfördes under 2007-2010, utfördes av konsultföretaget Ramböll. Under 2007-2010 har programmet Främja kvinnors företagande betalat ut nära 303 miljoner kronor. Programmet har hittills gett många olika resultat att lyfta fram. Om man vill.

Nyttan av att främja

Programmet Främja kvinnors företagande med alla dess olika delar har bidragit till en utveckling och en ökning av antalet företagare och företag. Läs mer om programmet på tillväxtverket.se. 

Sedan 2011 har också programupplägget gjorts om, vilket ger helt andra möjligheter för Tillväxtverket att kräva in uppgifter som personnummer och organisationsnummer hos de företag som deltar i programmet, via våra samarbetspartners som länsstyrelsen, regionförbund och samverkansorgan.

Under programperioden 2007-2010 var det svårt för oss att ställa sådana krav på andra likvärdiga myndigheter, men det kan vi göra nu när vi har avtal med de regionala organisationer som bär det regionala tillväxtansvaret. I vår dialog med regeringen via Näringsdepartmentet har vi ett ständigt fokus på resultat och uppföljning, och vi arbetar hela tiden på att förändra och förbättra våra uppföljnings- och utvärderingsmodeller.

Läs hela blogginlägget på ambassadorer.se